13 november 2026 —  Sex månader in i ebolautbrottet i östra Kongo-Kinshasa ökar riskerna för kvinnors och flickors hälsa och säkerhet, varnar International Rescue Committee (RESCUE). Många undviker livsviktig vård, och på flera håll i provinsen Ituri har de rapporterade fallen av könsrelaterat våld ökat med upp till 63 procent. 

Världen sviker flickorna i Kongo-Kinshasa,

säger Alice Ribes, chef för RESCUE:s ebolainsatser. 

Under de senaste sex månaderna har RESCUE:s humanitära team stöttat fler än 1 000 personer med skyddsbehov i provinsen Ituri, bland dem 194 överlevare av könsrelaterat våld. I orterna Bunia, Nizi och Nyankunde rapporterar RESCUE:s partnerorganisationer att sådana fall har ökat med 54 till 63 procent. 
 
Nästan 200 gravida flickor mellan 13 och 19 år har fått psykosocialt stöd och terapi. Av dem var 184 under 18 år och sju under 15 år. Nästan hälften av skyddsfallen som RESCUE nått sedan den 15 maj gäller flickor under 18 år. 

Ryktesspridning håller många kvinnor borta från vården, till exempel att de som söker sig till behandlingscenter “aldrig kommer ut igen”. Det gör att kvinnor avstår från bland annat eftervård efter förlossningar, och många väljer att behandla sig själva i stället.  

Allt detta sker i en region präglad av år av konflikt, fördrivning och stigande levnadskostnader. Nedskärningarna i det globala biståndet har dessutom försvagat östra Kongo-Kinshasas hälsosystem – resurserna är mindre än under det förra ebolautbrottet 2018–2020. 
 

Våra team är alltmer oroade över sexuella övergrepp och exploatering av flickor, och vi ser mer våld i hemmen i Nord-Kivu. Ebola är en hälsokris, men för kvinnor och flickor är det också en säkerhetskris. De är mindre trygga i sina egna hem och I samhällena, 

säger Alice Ribes. 

RESCUE:s team har också tagit hand om 183 barn som förlorat en eller båda föräldrarna, varav 110 flickor, och 115 barn som är ensamma eller har skilts från sina familjer, varav 68 flickor. Utan föräldrarnas skydd och inkomst möter många av flickorna stigma och utfrysning kopplat till ebola, riskerar undernäring och tvingas ta ansvar för sina familjer alldeles för tidigt. I jakten på mat utnyttjas både flickor och pojkar som arbetskraft på byggarbetsplatser, restauranger och hotell, och många flickor tvingas in i barnäktenskap och sexuell exploatering. 

Allt färre kvinnor arbetar i grupp på odlingsmarkerna, något som tidigare gav dem skydd mot våld. Många känner sig otrygga när de arbetar ensamma, vilket kan leda till att de mer sällan går ut på fälten. Det ger mindre mat och fördjupar hungern och matosäkerheten.

RESCUE efterlyser finansiering av insatser mot könsrelaterat våld, stöd för psykisk hälsa och barnskydd som en central del av ebolainsatserna, och att finansieringen finns kvar även efter att utbrottet är över. Mödra- och barnhälsovården måste hållas igång. Förtroendet behöver återuppbyggas så att kvinnor återvänder till vården. 

RESCUE sätter kvinnor och flickor i centrum för ebolainsatserna i Ituri och Nord-Kivu. Teamen ger psykosocialt stöd och utbildar kontaktpersoner i att hantera könsrelaterat våld och hänvisa vidare. Lokala kvinnoorganisationer som RESCUE samarbetar med har nått 347 personer med insatser mot stigma och för skydd, och RESCUE stöttar kvinnor och flickor som leder förebyggande arbete i sina samhällen. Barnmorskor och ebolaöverlevare förklarar vad sjukdomen innebär för gravida, och RESCUE arbetar för att säkerställa att de tas emot tryggt i vården.