I sydöstra Bangladesh, vid gränsen till Myanmar, växer över en halv miljon barn upp i världens största flyktingläger. RESCUE:s innovativa program Gindegi Goron ger såväl rohingyafamiljer som föräldrar i byar runt lägren råd om barns hälsa, näring och lek – via röstmeddelanden i mobilen.

Gindegi Goron i korthet

Vad är Gindegi Goron?
Korta röstmeddelanden och samtal i mobilen med råd om små barns utveckling, hälsa och näring, samt hembesök för de mest utsatta familjerna. 
För vem?
Föräldrar och vårdnadshavare till barn upp till tre år.
Var sker programmet?
Flyktingläger och lokalsamhällen i distriktet Cox's Bazar, Bangladesh, samt kortare pilotprojekt i Somalia.
Mål för Gindegi Goron
Att nå 1 500 hushåll, varav 1 000 rohingyafamiljer och 500 i lokalsamhället. Omkring 1 500 barn och 4 500 vårdnadshavare.
Partners
Modellen utvecklades med Sesame Workshop och forskningsinstitutet International Centre for Diarrhoeal Disease Research, Bangladesh.
Vem finansierar Gindegi Goron?
Gindegi Goron sker med stöd av Postkodlotteriets Stiftelse.

Livet i världens största flyktingläger, Cox's Bazar

Minara, 33 år, försöker få fatt på lilla Halima, 16 månader, som energiskt och med en helt egen teknik hasar sig fram över golvet. Familjen har, som alla andra här, minimal yta att röra sig på. Hushållets sex medlemmar lever på 15, kanske 20 kvadratmeter. Mellan bostäderna av tunna bambuväggar och presenningar finns knappt en ledig centimeter – det här är en av jordens mest tätbefolkade platser, världens största flyktingläger utanför staden Cox's Bazar i sydöstra Bangladesh. 

”Hon mår så mycket bättre nu, och är så mycket mer aktiv”, säger Minara, och lyfter upp Halima, som ivrigt försöker ta sig loss igen. Minara är en av över 4 500 vårdnadshavare som deltar i RESCUE:s program Gindegi Goron – namnet betyder ungefär “att utveckla framtider” på rohingya.  

Ett litet barn i vit klänning skrattar stort i en orange gåstol med färgglada pärlor på brickan.
Minara berättar att hennes dotter Halima blivit mycket mer lekfull och öppen för andra människor genom RESCUE:s innovativa program Gindegi Goron som finansieras av Postkodlotteriets Stiftelse.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Därför är barnens första tusen dagar avgörande

Rohingyerna är en muslimsk minoritet som i årtionden har förföljts och nekats rättigheter och medborgarskap i Myanmar. När våldet i delstaten Rakhine eskalerade 2017 flydde över 700 000 människor till Bangladesh under ett enda år. Idag, snart ett decennium senare, lever omkring 1,2 miljoner rohingyer under mycket svåra förhållanden i flyktinglägren utanför Cox's Bazar – och över en halv miljon av dem är barn.  

Utsikt från en trappa över ett stort läger med tätt packade tak av plåt och presenning. Ett barn går nedför trappan, hönor går omkring, och i förgrunden syns en flickas silhuett.
Omkring 1,2 miljoner människor lever i flyktinglägren utanför staden Cox's Bazar i sydöstra Bangladesh - över en halv miljon av dem är barn.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Nästan fyra av tio barn i lägren är hämmade i sin tillväxt och utveckling, främst på grund av långvarig undernäring. Undernäring under barnets första tusen dagar, från graviditet till två års ålder, får särskilt allvarliga följder. Det är då grunden läggs för hjärnans utveckling, och den hälsovård, näring, trygghet och lek som barn får under de åren påverkar resten av deras liv. Läs mer om undernäring och RESCUE:s arbete här.

”Barnen här växer upp under mycket svåra villkor. Otrygghet, matbrist och återkommande naturkatastrofer präglar familjernas vardag. I flyktinglägren bär många föräldrar på trauman efter våldet och flykten från Myanmar”, säger Anna Sundström, generalsekreterare för RESCUE Norden och fortsätter:

Genom stödet från Postkodlotteriets Stiftelse når vi familjer både i lägren och i de utsatta byarna runt omkring. Föräldrarna får kunskap som gör verklig skillnad för barnens utveckling och start i livet.

Det är under de här första åren som Gindegi Goron ger föräldrar stöd. Minara födde sina två första barn, Halimas bror Mosharaf och syster Esharaf, innan flykten från Myanmar. När hon jämför med hur hon agerar som förälder nu ser hon en stor skillnad. 

“Då visste jag inte mycket om barns hälsa. Men nu har jag lärt mig mycket om olika aktiviteter och lek för mitt barn och ser hur bra det är för hennes utveckling”, fortsätter Minara.  

Minaras familj har varit med i Gindegi Goron i fyra månader nu. Det ger henne stöd i en tillvaro som annars är full av svåra utmaningar och lager av mental stress. Ofta samlas hela familjen runt mobiltelefonen för att lyssna på de samtal och meddelanden som de får på eftermiddagen några dagar varje vecka. 

En kvinna och en man sitter på golvet i sitt hem och tittar på en mobiltelefon tillsammans. Bredvid dem sitter en liten flicka med en blå flaska och ser upp mot mannen.
Över 4 500 vårdnadshavare ingår i Gindegi Goron. Oftast lyssnar Minara och hennes man Nur Salam tillsammans på de röstbaserade föräldraråd som de får i mobilen från RESCUE.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

”Vi får mycket kunskap som vi inte hade förut. För oss som föräldrar är det stor skillnad jämfört med när våra äldre barn var små i Myanmar”, förklarar Minara och fortsätter: 

"Innan vi kom med i programmet var Halima undernärd, men nu har hon gått upp i vikt och är mycket piggare för vi har lärt oss vilken mat som är näringsrik."

”Vi vet vilka vaccinationer Halima behöver få, och när. Jag ser redan stor förändring i hennes utveckling. Hon har blivit mycket mer aktiv och lekfull, och mer öppen mot andra människor”, säger Minara. 

Så fungerar röstmeddelandena: råd om lek, näring och hälsa

Gindegi Goron är ett innovativt program som RESCUE driver med finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse. Föräldrar och vårdnadshavare i flyktinglägren och lokalsamhällen får regelbundna röstmeddelanden i mobilen, som ger råd anpassade efter barnets ålder samt efter familjernas språk och vardag, och utbildad personal ringer upp och svarar på frågor. Det handlar om lek och samspel, amning och mat, hygien och när man ska söka vård och näringsstöd för barnen.  

”Vi såg att även om många föräldrar vet att lek, sång och sagor hjälper barnets utveckling, är det få som gör det i vardagen. Vi vill stötta familjerna genom att överbrygga glappet mellan deras kunskap och dagliga, regelbundna rutiner för aktiviteter med barnen”, säger RESCUE:s Syful Azam, som är en av projektledarna för Gindegi Goron i Bangladesh. 

En kvinna med uppsatt hår sitter i skräddarställning på golvet och ler mot ett litet barn. De leker med leksaker, bland annat en orange gummianka och en röd piggboll.
RESCUE:s ambassadör Meira Omar besökte Minaras familj och dottern Halima i flyktinglägret i Bangladesh.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Metoden med röstbaserat stöd är avgörande för många av familjerna. Undersökningar har visat att omkring 75 procent av de vuxna rohingyakvinnorna och cirka 40 procent av kvinnorna i lokalsamhället inte kan läsa. Även bland män är andelen hög: 61 procent bland rohingyerna och 35 procent i lokalsamhället. 

Halvvägs in i projekttiden har målen redan överträffats, och nu vidareutvecklas modellen med AI-teknik. Föräldrar kan ställa frågor med egna ord på bengali, och på sikt även på rohingya, och få automatiserade svar. 

”Målet var att nå 1 500 hushåll och vi har redan nått över 1 600, totalt över 1 000 fler vårdnadshavare än vad som var målet. Med AI-röster på rohingya och bengali öppnas möjligheten att nå ännu fler av de allra mest utsatta familjerna”, fortsätter Syful Azam. 

Närbild på en blå matta där ett kort med texten ”Growth Monitoring & Promotion Card” ligger. På kortet syns logotyper från bland andra IRC, WHO och Svenska Postkodlotteriets Stiftelse. Intill syns en kvinnas hennamålade hand.
RESCUE:s innovativa program till stöd för familjer i flyktingläger och lokalsamhällen finansieras av Postkodlotteriets Stiftelse.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Minaras flykt från Myanmar

Liksom många andra föräldrar i lägren bär Minara på trauman från våld och förföljelse i Myanmar. Hon berättar om när familjen och tusentals andra korsade floden Naf, som utgör gränsen mellan Bangladesh och Myanmar, inte långt härifrån. Det var i slutet av sommaren 2017, nästan tio år sedan nu. Attackerna mot rohingyerna i Myanmar hade bara fortsatt eskalera. Många människor runt omkring dem hade dödats. 

Vi flydde för våra liv. Det tog oss sex dagar att gå till gränsen. Vi hade nästan ingen mat och var tvungna att hela tiden gömma oss från soldater, säger Minara.

Hon och hennes man, Nur Salam, turades om att bära Mosharaf och Esharaf, Halimas äldre bror och syster som var små då. Minaras yngre bror försvann efter vägen, de vet fortfarande inte var han finns eller om han lever. 

En kvinna med sjal sitter på en låg ledge och sorterar ris i ett metallfat. Framför henne sitter en liten flicka i vit klänning med armarna utsträckta i solljuset.
För Minara blir varje yta i flyktinglägret, en av världens mest tätbefolkade platser, en plats för dagliga sysslor och tid med dottern Halima.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

För många föräldrar i flyktinglägren är marginalerna för lek och samspel med de minsta små. Så gott som alla familjer är helt beroende av humanitärt stöd för att få mat och vård. Vardagen i lägren hotas av väpnade grupper och kriminella gäng – människohandel och kidnappningar av barn och ungdomar är vanligt förekommande i lägren.

Hembesök till de mest utsatta familjerna

Utöver röstmeddelanden gör RESCUE:s lokala rådgivare hembesök till de allra mest sårbara familjerna, exempelvis när det finns barn som lider av allvarlig undernäring. För många föräldrar blir de en personlig kontakt, någon att vända sig till. Under besöken visar rådgivarna hur man kan leka med barnen, svarar på frågor om hälsa och näring, och mäter och väger barnen.

Ett litet barn i blå tröja står på en våg medan en hälsoarbetare antecknar. Två kvinnor i rosa sjalar sitter bredvid och tittar på.
Hembesöken gör avgörande skillnad för de mest utsatta familjerna. RESCUE:s lokala rådgivare väger tvåårige Muhammad Ahnaf, vid familjens hem i en by utanför flyktinglägren.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Om ett barn visar tecken på undernäring eller sjukdom ser personalen till att barnet hänvisas till rätt vård, och följer sedan upp familjen regelbundet. Föräldrarna och andra familjemedlemmar kan också få hjälp att få psykosocialt stöd. 

Hembesöken gör avgörande skillnad för de mest utsatta familjerna, men de är också kostsamma och resurserna räcker inte för att nå alla. Med hjälp av AI-tekniken kan RESCUE:s team rikta hembesöken dit de behövs mest. 

”AI analyserar uppgifter från samtalen och tar fram en lista över de familjer som har störst behov, till exempel familjer med barn som är svårt undernärda eller har en funktionsnedsättning. Personalen gör sedan den slutliga bedömningen”, säger Syful Azam. 

Ett litet barn leker med leksaksdjur utomhus medan en kvinna sitter på huk bredvid och tittar på.
Anna Sundström, generalsekreterare för RESCUE i Norden, med tvåårige Muhammad Ahnaf utanför familjens hem i en by nära flyktinglägren. Genom Gindegi Goron får hans mamma Sadia stöd i hur hon kan stärka hans utveckling genom lek.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

På så sätt får ungefär en femtedel av familjerna regelbundna hembesök, medan de övriga får stöd genom röstmeddelanden och samtal. Det sparar både tid och pengar. Målet är att sänka kostnaderna med 10 till 20 procent, så att fler barn kan nås med samma resurser – något som blir allt viktigare givet de globala nedskärningarna i biståndet. 

”Det här programmet som bygger på ny teknik och som involverar hela familjen, inte bara enskilda vårdnadshavare, banar ny väg för barns utveckling, även i de mest utsatta familjerna”, säger Syful Azam. 

En ung kvinna i rosa klädsel tittar på en mobiltelefon. Bakom henne sitter en äldre kvinna med ett litet barn i blå tröja i knät.
Sadia, mamma till tvåårige Muhammad Ahnaf, får hjälp med att kontrollera inställningarna i mobilen. Den röstbaserade tjänsten är ett viktigt stöd för hennes familj och för många andra i närliggande byar, där många inte kan läsa och skriva, liksom i flyktinglägren.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Stöd till familjer i lokalsamhällena

Omkring en tredjedel av familjerna i Gindegi Goron-programmet bor i byarna runt flyktinglägren. I Ukhiya, där många av lägren ligger, bor omkring 260 000 människor, och området var redan före 2017 ett av Bangladeshs mest utsatta. Fattigdomen är utbredd bland lokalbefolkningen, läskunnigheten låg och många har lång väg till vård och skolor.  

En hälsoarbetare mäter överarmens omkrets på ett litet barn med ett grönt måttband. Barnet tittar uppmärksamt åt sidan, och två kvinnor i rosa sjalar sitter bredvid.
Tvåårige Muhammad Ahnaf har blivit starkare och växer bra sedan familjen fick stöd genom RESCUE:s Gindegi Goron-program. Måttet runt hans överarm visar att han inte är i riskzonen för akut undernäring.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

För Sadia, 19 år, och hennes familj har stödet från RESCUE avgörande betydelse. Smala vägar, stigar snarare, slingrar sig fram till deras hem av korrugerad plåt och presenningar, som står direkt på den leriga jorden och omringas av risfältens våtmarker. Precis som i flyktinglägren drabbas byborna här hårt av återkommande cykloner och översvämningar. Läs mer om hur klimatförändringar påverkar sårbara områden.

Genom Gindegi Goron har Sadia fått stöd för sonen Muhammad Ahnaf, två år gammal, i tre månader när RESCUE:s ambassadör Meira Omar besöker familjen. Sadia berättar att hennes ökade kunskap om lek och stimulans har gjort tydlig skillnad för sonens kognitiva och motoriska utveckling. 

”Genom samtalen har vi lärt oss att Ahnaf behöver minst en timmes aktivitet om dagen. Jag försöker ge honom så mycket tid jag bara kan, och han utvecklas mycket”, säger Sadia. 

En kvinna i svart skjorta pratar utomhus med två kvinnor i rosa sjalar. Den ena håller ett litet barn i blå tröja. Bakom dem syns ett hus av plåt och bambu.
Sadias dröm är att sonen Muhammad Ahnaf ska kunna gå i skolan när han blir äldre och få en riktig utbildning, berättar hon för RESCUE:s ambassadör Meira Omar.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

Vid regelbundna hembesök följer RESCUE:s lokala rådgivare upp hur Ahnaf utvecklas. De mäter längd och omkrets runt hans överarm för att säkerställa att han växer som han ska och att tecken på undernäring upptäcks i tid. Sedan det första besöket i augusti har måttet ökat.  

"Ahnaf älskar att spela fotboll och att leka med händerna, med sin bil. Jag ser att han blir starkare och lär sig mer för varje dag", säger Sadia.

Två familjer, samma dröm om en bättre framtid

Minaras och Sadias familjer lever nära varandra men i olika världar, på var sin sida om flyktinglägrets stängsel. Ändå är många av deras utmaningar gemensamma. Genom Gindegi Goron når RESCUE dem båda med stöd som är avgörande för barnens hälsa och utveckling. Med hundratusentals andra föräldrar i och runt Cox’s Bazar delar Minara och Sadia en dröm om en bättre framtid.

Minara hoppas att familjen en dag kan återvända till Myanmar i fred, eller till ett annat land – och leva i trygghet:

Jag drömmer om att mina barn ska kunna gå i skolan och få en riktig utbildning.

”Min dröm är att mitt barn ska få gå i skolan och bli en bra person. Och att vi ska kunna bygga ett eget hus”, säger Sadia.

 

En kvinna med ljus sjal ser rakt in i kameran via en spegel med lila ram.
Minara drömmer om att hennes familj en dag kan lämna flyktinglägret och leva i trygghet i Myanmar eller i ett annat land där hennes barn kan få en bra utbildning.
Foto: Kalle Bergbom för RESCUE

 

Vad är Gindegi Goron?

Gindegi Goron är ett program från RESCUE som stöttar föräldrar och vårdnadshavare till barn upp till tre år. Namnet betyder ungefär “att utveckla framtider” på rohingya. Föräldrarna får korta röstmeddelanden och samtal i mobilen med råd om barnens utveckling, hälsa, näring och lek. De mest utsatta familjerna får dessutom hembesök av RESCUE:s lokala rådgivare. Programmet finns i flyktingläger och lokalsamhällen i distriktet Cox’s Bazar i Bangladesh, och det har också körts som ett kortare pilotprojekt i Somalia. Programmet genomförs med stöd av Postkodlotteriets Stiftelse.

Hur når RESCUE föräldrar som inte kan läsa?

Genom röstbaserat stöd i stället för text. Föräldrarna får inspelade röstmeddelanden i mobilen, och utbildad personal ringer upp och svarar på frågor. Metoden är viktig eftersom omkring 75 procent av de vuxna rohingyakvinnorna och cirka 40 procent av kvinnorna i lokalsamhället inte kan läsa. Bland männen gäller det 61 procent av rohingyerna och 35 procent i lokalsamhället. Råden är anpassade efter barnets ålder samt familjernas språk och vardag.

Hur används AI i programmet?

Modellen vidareutvecklas med AI på två sätt. Dels kan föräldrar ställa frågor med egna ord på bengali, och på sikt även på rohingya, och få automatiserade svar. Dels analyserar AI uppgifter från samtalen och tar fram en lista över de familjer som har störst behov, till exempel familjer med barn som är svårt undernärda eller har en funktionsnedsättning. Personalen gör sedan den slutliga bedömningen. Det gör att hembesöken kan riktas dit de behövs mest. Ungefär en femtedel av familjerna får regelbundna hembesök, och målet är att sänka kostnaderna med 10 till 20 procent.

Vem finansierar programmet?

Programmet genomförs med stöd av Postkodlotteriets Stiftelse. Modellen har utvecklats tillsammans med Sesame Workshop och forskningsinstitutet International Centre for Diarrhoeal Disease Research, Bangladesh.

Hur många familjer har nåtts?

Insatsen gör avgörande skillnad för över 1 600 familjer i lägren och i omgivande lokalsamhällen. 

Hur stöttar RESCUE familjer i Cox's Bazar?

RESCUE har arbetat i Bangladesh sedan 2018 och har nått nästan 1,5 miljoner människor i Cox's Bazar-området. Vi bistår bland annat med: 

  • Hälso- och sjukvård i flyktinglägren, inklusive behandling av akut undernäring hos barn. 
  • Vaccinationer, bland annat kampanjen mot mässling och röda hund 2026 då 20 000 barn vaccinerades. 
  • Mobila vårdteam som når svårtillgängliga delar av lägren och lokalsamhället. 
  • Skydd och stöd för kvinnor och flickor, bland annat förlossningsvård och stöd till överlevare av könsbaserat våld. 
  • Trygga platser där barn kan leka, lära och bearbeta trauma. 
  • Stöd till klimatutsatta samhällen, så att familjer kan förbereda sig inför översvämningar och cykloner. 
Stötta RESCUE:s insatser – tryggt och säkert

Du kan stötta våra insatser genom att ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. International Rescue Committee (RESCUE) har ett 90-konto, vilket innebär att vår insamling granskas av Svensk Insamlingskontroll.Som medlemmar i branschorganisationen Giva Sverige följer vi dess etiska kvalitetskod och bär märkningen Tryggt givande, som garanterar att vi bedriver vår insamling professionellt, etiskt och transparent. RESCUE:s verksamhet i Sverige granskas årligen av en auktoriserad revisor. Därutöver har RESCUE ett stort antal institutionella givare, som Sida, EU och FN, samt en rad olika regeringar, som var och en årligen utför omfattande revisioner av vår verksamhet.Läs mer om hur RESCUE i Sverige granskas här.

Hela 86 procent av våra intäkter går direkt till vårt humanitära arbete. Läs mer om hur vi använder pengarna här.

RESCUE samarbetar med Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) som är den svenska statliga myndighet som ansvarar för Sveriges bistånd till andra länder, på uppdrag av riksdag och regering. Sida ger RESCUE flexibelt stöd i flera av de länder där de humanitära behoven är som allra störst. Sida ger inte bara stöd till RESCUE:s humanitära insatser, utan även till långsiktigt utvecklingsbistånd. Läs mer om våra samarbeten här.

Vi är certifierad partner hos HQAI (Humanitarian Quality Assurance Initiative), vilket visar att vår verksamhet uppfyller internationella kvalitetsstandarder för humanitärt arbete.

Om Postkodlotteriets Stiftelse

Postkodlotteriets Stiftelse förmedlar tidsbestämda stöd till projekt som främjar en positiv 
samhällsutveckling och söker långsiktiga lösningar på lokala och globala utmaningar. I dag är 
Stiftelsen en av ett sextiotal ideella organisationer som tar del av Postkodlotteriets 
miljardöverskott. Sedan 2007 har mer än 2,6 miljarder kronor från Postkodlotteriet förmedlats 
via Stiftelsen till över 1 600 projekt i Sverige och internationellt.