EU:s migrationspolitik
Snabbare återvändanden, hårdare gränskontroller och nya regler för asylsökande. Med EU:s nya migrations- och asylpakt genomförs några av de största förändringarna av det europeiska asylsystemet i modern tid.
Läs vidare för att förstå vad pakten innebär och vilka konsekvenser den medför.
Vad är EU:s migrations- och asylpakt?
EU har haft gemensamma regler för migration och asyl under en lång period. Bland annat har det handlat om att flyktingar ska söka asyl i det EU-land som de först anländer till. Men den gemensamma politiken fungerade inte som tänkt och medlemsländerna hamnade i ett politiskt dödläge kring den så kallade flyktingkrisen 2016. Som svar på detta togs en ny migrations- och asylpakt fram i syfte att främja solidaritet mellan medlemsländer och skapa ett mer ordnat asylmottagande. Pakten började gälla den 12 juni 2026.
En liten flicka går bland tälten på flyktinglägret i Lesbos, Grekland.
Foto: Louisa Gouliamaki för RESCUE
Några förändringar i asylprocessen under den nya pakten*:
- Screening: Alla som anländer till EU för att söka asyl ska först genomgå en inledande kontroll. Under screeningen granskas personens identitet, hälsotillstånd och sårbarhet samt om personen utgör ett säkerhetshot.
- Två spår för asylprövning: Efter screeningen hänvisas personen antingen till en ordinarie asylprövning, eller till det nya, snabbare “asylgränsförfarandet” för personer som bedöms ha små chanser att få asyl.
- Införande av gränsnära boenden: Personer som hänvisas till asylgränsförfarandet räknas inte som inresta i landet och har en begränsad rörelsefrihet. De måste bo på särskilda platser, så kallade gränsnära boenden.
- Snabbare återvändanden: Personer som får avslag inom asylgränsförfarandet måste lämna EU inom 12 veckor.
*under asylprocedurförordningen och screeningsförordningen, som utgör två av paktens tio delar.
Utöver den nya pakten har även andra migrationspolitiska ändringar gjorts inom EU. Läs mer om ändringarna här.
Hur påverkas världens flyktingar av pakten?
EU skärper sin migrationspolitik samtidigt som omkring 118 miljoner människor på flykt från krig, konflikter och förföljelse enligt FN. De flesta stannar i sin hemregion, och 68 procent av världens flyktingar lever i låg- eller medelinkomstländer.
Länder som Tchad, Uganda och Libanon tar emot stora flyktinggrupper trots att de själva brottas med fattigdom, instabilitet och humanitära utmaningar. Mot den bakgrunden väcker EU:s nya migrations- och asylpakt frågor om vilket ansvar unionen ska ta i en tid då behovet av skydd är större än någonsin.
Svagheter i pakten
Det finns flera delar av pakten som riskerar att försvaga skyddet för människor på flykt.
RESCUE är särskilt oroade över bland annat:
- Bristande insyn i förvarsanläggningar och förvarsprocesser, eftersom personer som omfattas av paktens nya gränsförfaranden i Europa inte längre kommer att anses ha formellt rest in på EU:s territorium. Det kan innebära att de nekas tillgång till de rättigheter och det skydd som annars skulle gälla.
- Nya regler om så kallade ”säkra länder” kan leda till fler utvisningar. Det inkluderar risken att människor skickas till förvarsanläggningar, så kallade återvändandehubbar, utanför EU:s territorium, där det finns begränsade möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda.
- Ökade risker för utsatta grupper. Till följd av snabbare gränsförfaranden riskerar barn och andra personer med särskilda sårbarheter och behov att inte identifieras eller få det skydd och den omsorg som de har rätt till enligt EU-rätten och internationell rätt.
- Begränsad tillgång till skydd och juridisk hjälp. Det finns inte tillräckliga garantier för att personer som anländer till EU:s gränser får tillgång till information, rådgivning och juridiskt stöd i tid.
- Otillräcklig övervakning av grundläggande rättigheter. De mekanismer som ska granska och följa upp att reglerna följs riskerar att sakna det oberoende och de befogenheter som krävs för att kunna utkräva ansvar när människors rättigheter kränks. Exempelvis har Sverige ännu inte utsett en oberoende mekanism för övervakning av grundläggande rättigheter i gräns- och screeningförfaranden, som pakten kräver.
Wahida, från Iran, tittar ut över Medelhavet tillsammans med sina två söner, Puria, 15, och Neema, 10, på ön Lesbos i Grekland.
Foto: Euan Robinson för RESCUE
RESCUE har, precis som många andra flyktingorganisationer, advokater, akademiker och politiker, varnat om riskerna med ett för stort fokus på att hindra människor från att nå Europa. Ett sådant fokus kan göra flyktingar mer utsatta och motverka försök att åtgärda negativa drivkrafter bakom migrationen.
För att pakten ska bli mer hållbar krävs att avgörande garantier upprätthålls, särskilt för barn och andra sårbara personer. Det behövs oberoende bevakning av gränserna för att begränsa avvisningar och se till att brott mot mänskliga rättigheter bestraffas. Det krävs också att säkra vägar skalas upp och används i mycket större utsträckning än i dagsläget.
Hur arbetar RESCUE med asyl- och flyktingfrågor?
RESCUE finns på plats runt om i världen för att stötta människor som drabbats av kriser och tvingats på flykt. Vi erbjuder bland annat skydd från våld, sjukvård, ekonomiskt stöd och utbildning.
Utöver akut hjälp arbetar vi långsiktigt för att människor på flykt ska kunna bygga upp sina liv på nytt genom vidarebosättning och integration i Europa och USA. Vi arbetar också med politisk påverkan för att främja en mer human asyl- och migrationspolitik i bland annat Sverige och EU.
