En kvotflykting är en människa som har flytt till ett nytt land, men som av olika anledningar behöver vidarebosättas till ett tredje land. Det är FN:s flyktingorgan UNHCR som vidarebosätter kvotflyktingar, för att uppnå en säker och hållbar lösning för personer utan andra alternativ. 

Kvotflyktingar får internationellt stöd då de befinner sig i väldigt sårbara situationer, ofta handlar det om att inte få tillräckligt med skydd av deras värdländer. Under 2022 var det Kanada som tog emot flest kvotflyktingar, följt av USA, Australien, Tyskland och Sverige. 

Idag finns det rekordmånga 110 miljoner människor på flykt, därför uppmanar RESCUE medlemsstaterna i EU att förnya och förbättra sina åtaganden för kvotflyktingar - unionen bör vidarebosätta minst 44 000 flyktingar under 2024 och säkerställa att möjligheterna för vidarebosättning fortsätter att växa.

76 procent av världens flyktingar tas om hand om av låg- och medelinkomstländer - som ofta kämpar med sina egna socioekonomiska utmaningar och begränsade resurser. Detta gör det svårt för dem att erbjuda säkert skydd. Vidarebosättning av flyktingar är en beprövad metod för att stödja både människor på flykt och de länder som tar emot dem. 

UNHCR:s vidarebosättning är också en av väldigt få säkra vägar för flyktingar att komma till Europa. Därför belyser RESCUE:s EU-kontor vikten av vidarebosättning i relation till de ökade humanitära kriserna runt om i världen.

Vad är en kvotflykting? 

En kvotflykting tillhör den grupp med flyktingar som UNHCR har valt ut för vidarebosättning i ett tredje land. Som nämnt lever alltså kvotflyktingar redan på flykt i ett annat land än sitt egna, men har av olika skäl inte en säker tillvaro. Med hjälp av benämningen kvotflykting får de stöd av FN för att få uppehållstillstånd i nya och säkrare länder.

Chadia med hennes man Mazen och deras barn, Zane och Nour står framför deras hus i Brighton, Storbritannien.
Chadia flydde från Syrien med sina två barn 2016 och förenades med sin man i Storbritannien. Vid ankomsten vidarebosattes de till Brighton.
Foto: Betty Laura Zapata för RESCUE

Kvotflyktingar - Sverige 

Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950. Det är den svenska regeringen och riksdagen som beslutar hur många personer som ska tas emot varje år. 

Hur många kvotflyktingar tar Sverige emot? 

Den svenska regeringen ökade mottagandet av kvotflyktingar med 3 100 personer år 2016. Under 2022 togs ett nytt beslut för att minska mottagandet - från 5000 personer till 900. 

Varför är vidarebosättning viktigt?

Två bröder från Afghanistan återförenas i Tyskland.
Mehdi och Ali är två bröder från Afghanistan som väntade tio år på att återförenas. RESCUE hjälpte Ali när han bodde i ett läger i Grekland så att han skulle kunna återförenas med sin bror i Tyskland.
Foto: Lena Mucha för RESCUE

Idag är vidarebosättning ett av få säkra och lagliga sätt för flyktingar att komma till EU, utan att riskera sina liv genom livsfarliga resor i sökandet efter trygghet. 

Vidare befinner sig den stora majoriteten av världens flyktingar inom regioner som redan är överbelastade när det kommer till flyktingmottagande. Många låg- och medelinkomstländer har inte möjlighet att ta hand om dem på ett önskvärt sätt. Människor hamnar ofta på stora flyktingläger eller andra otillräckliga skyddsboenden under alltför långa perioder. Dessa mottagarländer har inte kapaciteten att möta flyktingars komplexa behov, ge varaktigt skydd eller möjligheter till integration. 

I vissa fall kan dessa länder inte upprätthålla de grundläggande rättigheter som människor på flykt har. FN:s vidarebosättning syftar till att fånga upp de allra mest sårbara som hamnat i denna situation. En stor majoritet av dessa är kvinnor och flickor, personer som överlevt våld och/eller tortyr samt människor som har specifika rättsliga och/eller fysiska skyddsbehov.

Vidarebosättning är en livlina för många människor på flykt - den ger dem en chans att hitta ett stabilt och nytt hem, återta kontrollen över sina egna liv, bli oberoende och integreras i ett samhälle som erkänner och respekterar deras rättigheter. För mottagarländer är vidarebosättning ett viktigt verktyg för att visa internationell solidaritet - för både andra länder och människor i behov av internationellt skydd.

Hur ser behovet för vidarebosättning ut idag?

Idag finns det rekordhöga 110 miljoner människor på flykt, enligt UNHCRs senaste rapport. Detta betyder att behovet för vidarebosättning är större än någonsin. Under 2022 ökade Kanada sitt mottagande av kvotflyktingar och fortsätter att vara det land i världen som tar emot flest människor för vidarebosättning. Till exempel kom 45 procent av kvotflyktingarna från Afghanistan, den näst största gruppen kom från Syrien.

Vad kan EU göra för att hjälpa till?

EU-ländernas insatser för vidarebosättning har drabbats hårt under de senaste åren. 

Enligt UNHCR vidarebosattes enbart 8 312 personer under 2020, vilket är mindre än hälften jämfört med föregående år (ungefär 20 000 flyktingar 2019). Under 2022 vidarebosattes enbart 16 695 flyktingar, vilket som nämnt motsvarade endast 1,1 procent av de globala behoven. 

Till följd av att EU-länderna har fokuserat på att hjälpa människor som flyr konflikten i Ukraina, riskeras de redan låga insatserna för vidarebosättning att drabbas ytterligare. 

Den positiva drivkraft och solidaritet som visas i välkomnandet av människor som flyr från Ukraina behöver leda till ett stärkt och värdigt skydd för alla som tvingas att fly, oavsett ursprungsland. 

Som en av världens rikaste regioner både kan och behöver EU och dess medlemsländer göra bättre ifrån sig. Som ett svar på de ökade behoven världen över måste EU bekräfta sina åtaganden gällande vidarebosättning av kvotflyktingar och förhindra att mottagandet blir lägre. 

Nuläget är avgörande för länder att investera i varaktiga, fleråriga, motståndskraftiga och ambitiösa åtaganden för kvotflyktingar.

RESCUE uppmanar EU att förbättra sitt mottagande

  1. Uppfyll nuvarande åtaganden att vidarebosätta minst 15 897 kvotflyktingar under 2023.
  2. Vidarebosätt minst 44 000 kvotflyktingar under 2024 – vilket motsvarar drygt 1 500 personer per medlemsland. EU bör även visa ambitionen att öka mottagandet till ett antal som reflekterar möjligheterna som kommer med Europas välstånd och storlek.  
  3. Anta unionsramen för vidarebosättning (URF) för att upprätta en mer strukturerad, förutsägbar och långvarig EU-politik för vidarebosättning.

Vad kan jag göra för att hjälpa till?

Hjälp oss att sprida kunskap om världsläget kring den internationella flyktingdagen 2023. Läs mer om de 110 miljoner människor på flykt i världen idag och om behovet av ökad vidarebosättning.