Den omfattande mängden flyktingar som återvänder till Syrien utgör en av detta sekels största folkförflyttningar – och återvändandet sker snabbare än bostäder, service och försörjningsmöjligheter hinner byggas upp. Sedan december 2024 har mer än 3,5 miljoner syrier återvänt, och de utgör nu ungefär 14 procent av befolkningen.  

En rapport från RESCUE visar att hoppet driver syrier hem, men att strukturella brister i service, dokumentation, boende och försörjning avgör om människor faktiskt kan stanna och återvändandet bli långsiktigt hållbart. Kartläggningen bygger på 425 intervjuer med återvändare, 31 nyckelinformantintervjuer och 15 fokusgruppsdiskussioner i sju provinser. 

I många fall sker inte återvändandet helt frivilligt. Många drevs lika mycket av att förhållandena i exilen försämrades – indraget bistånd, osäker rättslig status och oöverkomliga hyror – som av tilltro till vad som väntade dem hemma. Eskaleringen av konflikten i Libanon i mars 2026 gjorde den dynamiken akut: mer än 400 000 människor korsade gränsen in i Syrien, och bara 27 procent uppgav att de hade för avsikt att stanna permanent. 

91 procent av de återvändande kom hem till ett samhälle utan grundläggande service. 71 procent bor i skadade bostäder. Det största hindret för återintegrering var inte sociala motsättningar, utan otillräckliga tjänster för befolkningen som helhet – ett resultat som pekar direkt på klyftan mellan återvändandets skala och investeringarnas skala. Den klyftan drabbar hårdast hushåll ledda av kvinnor, barn som vuxit upp i exil, personer med funktionsnedsättning och familjer utan dokumentation. 

I rapporten riktas ett antal rekommendationer till olika aktörer, bland annat: 

  • Områdesbaserad service: Investera i vatten, el, skolor och vägar som når hela samhällen, inte enskilda hushåll utvalda utifrån flyktingstatus. 
  • Flerårig och flexibel finansiering: Återintegrering tar år och kräver långsiktig, flexibel finansiering som kan bygga hållbara system. 
  • Dokumentation och bostadsstöd: Inför snabbspår för juridiska processer och decentraliserad folkbokföring, särskilt för kvinnor som behöver etablera en självständig rättslig identitet. 
  • Social sammanhållning och psykosocialt stöd: Integrera fredsbyggande insatser och psykosocialt stöd i finansieringsportföljer, då behovet identifierats som kritiskt i samtliga provinser i rapporten. 

Tillgängliga dokument & länkar