Under Almedalen 2025 har säkerhet och nationell beredskap stått i centrum. Temat har löpt som en röd tråd genom partiledartal, seminarier och panelsamtal. Men mitt i dessa viktiga diskussioner saknas ofta ett perspektiv – det globala.  

Vår tids utmaningar – från krig och klimatförändringar till humanitära kriser – känner inga gränser. Därför måste internationellt samarbete och svenskt engagemang i världen, inte minst genom biståndet, ses som långsiktiga investeringar i både global och nationell säkerhet. 

Vi som arbetar i några av världens mest komplexa humanitära kriser vet att dessa inte sker i ett vakuum. Mot den bakgrunden arrangerade RESCUE tre seminarier där det internationella, långsiktiga och fredsfrämjande perspektivet stod i centrum. 

Här är tre reflektioner jag tar mig från veckan som gått. 

Panelen från vänster: Daphne Westerberg, Anna Sundström, Klara Lindström och Viktor Nordenskiöld – medverkande i filmvisning och samtal kring The Ukrainian och Ukrainas väg mot EU, arrangerat av RESCUE, Ukrainska Hubben och FreetownFilms.
Från vänster: Daphne Westerberg, Anna Sundström, Klara Lindström och Viktor Nordenskiöld – medverkande i filmvisning och samtal kring The Ukrainian och Ukrainas väg mot EU, arrangerat av RESCUE, Ukrainska Hubben och FreetownFilms.

Förebyggande arbete är nyckeln till hållbar säkerhet och utveckling

Europa står i dag inför ett viktigt vägval. Rysslands invasion av Ukraina har skakat vår region, samtidigt som relationerna med USA blivit mer osäkra. I takt med att USA drar sig tillbaka från sitt globala engagemang inom bistånd behöver europeiska länder – som Sverige – kliva fram. 

Trots svåra tider med ekonomiska och politiska utmaningar har Sverige en chans att ta ansvar. Genom att stödja människor som drabbats av krig, kriser och katastrofer kan vi visa ledarskap och samtidigt utnyttja flera strategiska möjligheter: stärka internationella partnerskap, skapa stabilitet i sårbara regioner och samtidigt stå upp för mänskliga rättigheter, global solidaritet och ansvarsfördelning. 

Som Jan Eliasson sa efter vårt seminarium om Sverigebilden: 

“Det finns ingen fred utan utveckling, och det finns ingen utveckling utan fred. Men det finns varken fred eller utveckling utan respekt för mänskliga rättigheter.” 

Internationellt bistånd är inte bara ett moraliskt ställningstagande – det är en strategisk investering för fred, stabilitet och inflytande. Det innebär färre konflikter, att färre människor tvingas på flykt, och starkare allierade runt om i världen. Smarta investeringar i bistånd är avgörande för att hantera globala utmaningar som konflikter, klimatförändringar och extrem fattigdom.  

Biståndet måste nå dem som behöver det mest

Världen är sammankopplad. När vi erbjuder livräddande hälsovård och stöd till länder i kris bidrar vi till att bryta våldsamma konfliktcykler, minska spridningseffekter och lägga grunden för fred och långsiktig stabilitet. 

Just nu är 305 miljoner människor i akut behov av humanitärt stöd och över 122 miljoner har tvingats på flykt. Dessa behov är inte jämnt fördelade – de är koncentrerade till samhällen i skärningspunkten mellan konflikt, klimatförändringar och fattigdom. 

RESCUE:s nya rapport A New Era for Aid visar att länder som Sudan och Afghanistan hör till de mest utsatta. De präglas av hög skuldsättning, begränsad tillgång till annan internationell finansiering och är beroende av bistånd för att möta grundläggande behov. 

Att nå människor i dessa miljöer är en komplex utmaning – inte minst när Sverige och det internationella samfundet inte längre erkänner de de facto-myndigheter som styr. Men för att biståndet verkligen ska minska fattigdom och bidra till hållbar utveckling, måste vi agera där sårbarheten är som störst. 
  
Genom att stå upp för solidaritet och bygga partnerskap kan förtroendet för Sverige som givare och partner stärkas – både lokalt och globalt. Det bidrar till mer demokratiska relationer, stabilare samhällen och upprätthåller en regelbaserad världsordning. Det skyddar liv, minskar hot och stärker också Sveriges egen säkerhet. 

Biståndet måste nå dem som behöver det mest – där konflikterna är som mest akuta, klimatkrisen slår hårdast och fattigdomen är som djupast.

Världen som den är – och som den borde vara 

Avslutningsvis vill jag, för att återigen citera Jan Eliasson, lyfta en viktig påminnelse från vårt samtal om Sverigebilden: 

"Vi måste kämpa för att minska klyftan mellan världen som den är och världen som den borde vara." 

Bild av panelen i samtalet: Humanitär eller militär makt - Sverigebilden i ett geopolitiskt skifte. Från vänster: Anna Sundström, Kajsa Johansson, Jan Eliasson och Alexandra Ivanov Hökmark.
Från vänster, panelen i samtalet Humanitär eller militär makt? Sverigebilden i geopolitikens paradigmskifte: Anna Sundström, Kajsa Johansson, Jan Eliasson och Alexandra Ivanov Hökmark.

För att inte de framsteg som gjorts ska gå förlorade – och för att fortsätta driva utvecklingen framåt, även i tider av minskade resurser – måste vi stå upp för dem som drabbas hårdast. Det handlar om att prioritera stöd till människor i kris, konflikt eller på flykt – där behoven är som störst och insatserna gör störst skillnad. 

Att fortsätta ta ansvar, visa solidaritet och investera långsiktigt är vägen mot den värld vi vet är möjlig. En värld där fler får leva i trygghet, frihet och värdighet.


RESCUE arrangerade tre samtal under Almedalsveckan 2025: