9 juni 2026 — Brist på medicinsk utrustning och begränsat tillträde för humanitära aktörer försvårar arbetet mot ebola i östra Kongo‑Kinshasa. Livsviktig skyddsutrustning riskerar att ta slut inom några dagar.
Vårdpersonal i Ituri gör allt de kan för att stoppa utbrottet, men utan de mest grundläggande verktygen går det inte att bekämpa ebola,
säger Alice Ribes, ansvarig för RESCUE:s ebolainsats i Bunia, Ituri-provinsen, i östra Kongo-Kinshasa.
Restriktioner för transporter av humanitär utrustning sätter både vårdpersonal och patienter i fara. Tillfälligt stängda gränser mot Uganda och Rwanda – där mycket av utrustningen normalt hämtas – i kombination med osäkerhet och risker för våld längs transportvägarna har lett till förseningar. Detta gör det allt svårare att fylla på förråden vid kliniker som redan var hårt pressade innan utbrottet tog fart.
Varje försening ökar risken för patienter och lokalbefolkningen. Vi vet vad som krävs för att stoppa ebola – det som behövs nu är möjligheten att få fram livsviktig utrustning till de platser där den behövs mest,
säger Alice Ribes.
Att förebygga smittspridning är avgörande för att få kontroll över ebolautbrottet. Utan tillräcklig skyddsutrustning, säkra platser för bedömning av patienter och hygienmaterial kan vårdpersonal varken behandla patienter säkert eller skydda sig själva, vilket ökar risken för fortsatt smittspridning. Minst 16 vårdanställda har redan rapporterats smittade.
Utbrottet sker i en mycket komplicerad kontext präglad av långvarig konflikt, svår humanitär kris och kraftiga nedskärningar i biståndsfinansieringen. RESCUE arbetar intensivt för att få fram nödvändiga resurser genom tillgängliga kanaler, bland annat via begränsade varutransporter över land och humanitära flyglinjer från Uganda och Kinshasa.
RESCUE:s humanitära team stödjer vårdinrättningar i Ituri-provinsen med åtgärder för smittskydd och hygien, förbättrade sanitetssystem, säkra platser för bedömning av patienter och behandling samt distribution av skyddsutrustning där det finns tillgängligt. Insatserna sker i nära samarbete med hälsomyndigheter och andra aktörer för att stärka beredskap och respons, samtidigt som man stöttar bredare hälsoinsatser i de drabbade samhällena.
