Intervju om Sudan
I Sudan pågår världens värsta humanitära kris. Här svarar forskaren Johan Brosché på fem frågor om bakgrunden till konflikten och vad som krävs för att få ett slut på kriget.
Johan Brosche är docent och universitetslektor vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, och en av Sveriges främsta experter på Sudan. Den 15 april 2026 medverkade han i ett riksdagsseminarium som RESCUE var med och anordnade, för att uppmärksamma tre år av krig i Sudan. Vi passade på att ställa fem snabba frågor om kriget:
1. Vad är bakgrunden till konflikten i Sudan?
“Jag brukar prata om tre faktorer till kriget”, säger Johan Brosché och lyfter följande orsaker:
- Sudans geografiska läge: Sudan tillhör tre konfliktdrabbade regioner – Sahelregionen, Afrikas horn samt Mellanöstern – vilket gör landet extra känsligt för uttdragna konflikter.
- Diktatorn Omar al-Bashirs styre: Omar al-Bashir var diktator i Sudan mellan 1989 –2019. "Hans enskilt viktigaste mål var att hålla sig kvar vid makten vilket han gjorde genom att söndra och härska", säger Johan Brosché och konstaterar att diktatorns tid vid makten fått stora konsekvenser än idag.
- Det enorma vapeninflödet: kriget kan fortgå då externa aktörer förser de stridande parterna med vapen.
2. Varför är Sudan världens värsta humanitära kris?
“Intensiteten på striderna är en väldigt viktig faktor”, säger Johan Brosché. Han fortsätter: “Landet är väldigt stort både geografiskt och befolkningsmässigt, 50 miljoner, du kan inte få världens största kris i ett litet land.”
En ytterligare förklaring till att Sudan utvecklats till världens värsta humanitära kris är att bägge stridande parter använder mat som vapen i kriget. “Parterna vägrar att ge humanitärt tillträde till ställen som motståndarna kontrollerar i syfte att få människor att fly till områden som de själva kontrollerar”, menar Brosché.
3. Hur drabbas kvinnor och barn av kriget?
“Det sexuella våldet är fasansfullt utbrett i Sudan vilket drabbar kvinnor till väldigt stor del”, säger Johan Brosché. Han berättar vidare om hur barn drabbas både direkt och indirekt. De drabbas direkt genom att bli en del av striderna och indirekt genom utbeliven skolgång vilket gör att deras framtid trasas sönder.
Det sexuella våldet är fasansfullt utbrett i Sudan vilket drabbar kvinnor till väldigt stor del
Johan Brosché vill även lyfta grupper som ofta glöms bort och berättar om ett nytt forskningsprojekt där han tittar på hur äldre drabbas i krig. Han menar att de ofta glöms bort när humanitärt stöd ska fördelas och att väldigt lite stöd riktas till äldre.
Anna Sundström, RESCUE:s generalsekreterare, Johan Brosché, forskare vid Uppsala universitet, Anna Lasses (C) och Alexandra Völker (S) på ett riksdagsseminarium om situationen i Sudan den 15 april 2026.
Foto: Karl Bergbom för RESCUE
4. Vad krävs för att kriget ska få ett slut?
“Fredsforskaren Kenneth E. Bouldingetablerade termerna fredssystem och krigssystem”, säger Johan Brosché och fortsätter: “Idén är att krig uppstår när krigets krafter är starkare än fredens. Fred uppstår när fredens krafter är starkare än krigets.”
Johan Brosché menar att fredsarbete inte bara handlar om att göra mer för fred utan även att försvaga krigets krafter. Kriget i Sudan kan fortgå eftersom det strömmar in vapen – krigets krafter är alltså starkare än fredens.
“Vi måste därför sätta mer press på grannländerna som sponsrar kriget, eftersom det i sin tur sätter press på de stridande parterna”, säger Johan Brosché.
5. Vad kan Sverige göra för att sätta press på parterna?
“Sverige ger mycket humanitärt bistånd idag, vilket är bra. Men behoven är enorma, det behövs mycket mer”, säger Johan Brosché. Han understryker också vikten av att öka pressen på länder som på olika sätt sponsrar kriget i Sudan, med exempelvis vapen: “Man ska inte kunna fortsätta att sponsra kriget på sättet man gör”.
