Det pratas mycket om att ta ansvar i svensk politik idag. Men i Sudan ser vi konsekvenserna när orden inte följs av handling –  Sverige och omvärlden sviker civilbefolkning, skriver Anna Sundström, generalsekreterare för RESCUE.   

Denna debattartikel publicerades i Aftonbladet den 15 april 2026. 

Tre år har gått efter inbördeskrigets utbrott i Sudan: den största humanitära krisen i vår tid. Den fullskaliga konflikten mellan Sudans militär och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) började i april 2023 och har skördat fler än 150 000 människoliv.  

Över 30 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, över 12 miljoner människor är på flykt från sina hem och halva befolkningen (24.6 miljoner) lever i extrem hungersnöd.  

En mamma sitter på en säng i ett skjul och håller sin son i famnen.
Ettårige Wael vilar i sin mammas knä efter att ha fått behandling mot undernäring på en RESCUE-stödd klinik. Familjen har varit på flykt flera gånger men nu är Wael hemma igen och visar tydliga tecken på återhämtning.

Foto: Foto: Mohammed Abdulmajid för RESCUE

Kvinnor och flickor är, som alltid, särskilt utsatta i konflikter och kriser. 

Könsbaserat våld är utbrett i stora delar av Sudan under förhållanden som, enligt FN, motsvarar sexuellt slaveri. Sjukvården i landet har mer eller mindre kollapsat vilket har lett till att nyblivna mammor riskerar att dö till följd av nästintill obefintlig tillgång till mödravård. 

En ung flicka sitter på marken med händerna i kors.
Aisha återhämtar sig efter en svår infektion i benet som gjorde att hon inte kunde gå. Genom stöd från RESCUE:s mobila klinik har hon fått behandling och nu återvänt till skolan och vardagen.

Foto: Foto: Mohammed Abdulmajid för RESCUE

Det utdragna kriget möjliggörs genom utländska sponsorer som stödjer parterna ekonomiskt och militärt för att gynna sina egna intressen, vilket minskar incitamenten för parterna att nå en fredlig lösning. Det är ett skolboksexempel på vad som händer när den regelbaserade världsordningen försvagas genom bristande respekt för internationell rätt. Sverige och EU måste ta ett betydligt större ansvar.   

Under många år har Sverige riktat betydande humanitärt bistånd till människor i Sudan. Nu behöver regeringen även säkerställa en förnyad strategi för vårt utvecklingsbistånd och för svenskt engagemang i landet.  

För en positiv utveckling i Sudan krävs utöver bistånd också politisk vilja att bidra till en fredlig lösning på konflikten. Sverige har möjlighet att ta en viktig roll internationellt när många länder backar, inte minst USA och Storbritannien.  

En pojke står på aska i ett nedbränt flyktingläger i Tawila, Sudan.
Brända bostäder i ett flyktingläger i Tawila i norra Darfur. Hundratals hem har förstörts i den pågående konflikten, vilket tvingar familjer på flykt. Bristen på mat, vatten och sjukvård är akut.

Foto: Foto: Abdulmajid Fadul för RESCUE

I en tid präglad av straffrihet måste Sverige fortsätta verka för ett diplomatiskt genombrott. Vi välkomnar gemensamma europeiska uttalanden såsom fördömandet av attacker på civila och hjälparbetare (juni 2025) och om den humanitära situationen i och kring El Fasher (November 2025). 

Givet konfliktens allvar, den politiska fragmenteringen och risken för regionala spridningseffekter bör Sverige som medlem i EU och FN kraftfullt och skyndsamt bidra till kollektiv diplomatisk kraft på högsta nivå för att tvinga de stridande parterna och deras sponsorer till förhandlingsbordet. Eftersom kriget möjliggörs av utländska sponsorer måste Sverige också adressera de ekonomiska incitamenten som håller konflikten vid liv.

Fred ska alltid vara mer lönsamt än krig. 

Internationellt bistånd och politiskt engagemang är inte bara ett moraliskt ställningstagande – det är en strategisk investering för fred, stabilitet och inflytande. Det möjliggör färre konflikter, att färre människor tvingas på flykt och fler fredliga allianser runt om i världen.  

Anna Sundström, generalsekreterare International Rescue Committee (RESCUE)