Två år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion och kriget i Ukraina har inget slut i sikte. År 2024 markerar även tio år av konflikt i landet som orsakat enorma humanitära behov.  

Sedan den 24 februari 2022 har över 10 000 civila dödats. Över 10 miljoner människor, lika många som bor i Sverige, har tvingats fly. 

Många lever med begränsad tillgång till mat, utbildning, arbete samt hälso- och sjukvård. Kvinnor och barn drabbas särskilt hårt.  

Samtidigt minskar finansieringen till Ukrainas humanitära insatser. Dessutom hindrar pågående restriktioner livräddande stöd till människor i områden utanför den ukrainska regeringens kontroll. 

När började kriget i Ukraina?

Sedan Ukraina blev självständigt från Ryssland 1991 har spänningar ökat i takt med att landet närmat sig EU & Nato. 2014 invaderade Ryssland Krimhalvön och började stödja pro-ryska separatister i östra Ukraina. Striderna under de följande åtta åren resulterade i att över 3 000 människor dödades och mer än 850 000 människor tvingades fly. 

En kvinna som har fått stöd av RESCUE berättar:

Människor har inte kunnat återvända hem på 10 år, som jag och mitt barn. Vi har tvingats flytta och byta skolor flera gånger under dessa år.

En liten flicka på flykt från kriget i Ukraina står vid gränsövergången i Medyka, Polen.
Flyktingar från Ukraina vid gränsövergången i Medyka, Polen.
Foto: Francesco Pistilli för RESCUE

Rysslands invasion av Ukraina 

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Tvåårsdagen av invasionen är en påminnelse om att kriget sträcker sig långt bortom händelserna 2022 – och omfattar en lång och svår period för de drabbade. 

De fortsatta ryska attackerna gör att miljontals människor saknar tillgång till värme, el, vatten och sanitet under långa perioder. RESCUE är på plats i de mest utsatta regionerna i Ukraina och stödjer de drabbade. Vi försöker alltid att vara nära frontlinjen för att snabbt nå ut till människor i behov av akut stöd. 

Hur påverkar kriget i Ukraina befolkningen?

Folket i Ukraina drabbas hårt av kriget. Två år av fullskalig invasion har tvingat nästan 10 miljoner ukrainare på flykt och lämnat cirka en tredjedel av befolkningen i behov av humanitärt stöd. Många familjer har tvingats fly flera gånger. 

De flesta som flyr från kriget är kvinnor och flickor. 3,6 miljoner riskerar könsbaserat våld, både de som försöker ta sig till säkrare platser men även de som stannar kvar. Våld i hemmet ökar under humanitära kriser, vilket bidrar till den höga siffran av människor i riskzonen.  

För majoriteten av ukrainarna är ett vanligt liv utom räckhåll. Skolor, sjukhus och hem har förstörts av missilattacker och många kämpar med svåra vintermånader under sårbara omständigheter.  

Enormt humanitärt behov i Ukraina

14,6 miljoner personer i Ukraina uppskattas behöva humanitärt bistånd under 2024, inklusive de 3,7 miljoner människor som är på flykt inom landet. 

Ungefär en tredjedel av befolkningen – däribland 1,5 miljoner barn – kämpar med psykiska problem och lider av depression, ångest eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). På grund av kriget är det även svårt att få tillgång till mentalt stöd.   

2 år efter kriget i Ukraina hjälper läkaren Olek människor genom RESCUE:s mobila hälsovårdsklinik.
Nataliia, 39, och hennes dotter Veronika, 7, på kontrollbesök hos läkaren Oleg. Nataliia har 9 barn. Familjen var tvungen att lämna sitt hem och fly på grund av kriget. Familjen besökte RESCUE:s mobila vårdenhet eftersom det inte finns någon läkare eller vårdinrättning i deras by.
Foto: Oleksandr Rupeta för RESCUE

RESCUE:s senaste rapport

RESCUE:s senaste undersökning bland personer i Ukraina visar att en av tre separerats från en nära familjemedlem. Medan 82 procent upplevt ångest, stress eller sorg under de senaste månaderna.  

Konsekvenserna av Rysslands invasion innebär också att människor har svårt att tillgodose grundläggande behov. Hela en av fem familjer upplevde matosäkerhet under 2023, många har alltså svårt att skaffa tillräckligt med mat för dagen.  

Tvångsförflyttning av ukrainska barn

Ryssland har tvångsförflyttat minst 6 000 ukrainska barn till så kallade "omskolnings- och adoptionsanläggningar" på ryskockuperade Krim och det ryska fastlandet. I en rapport från 2023 identifierades minst 43 platser som arbetade med "politisk omskolning" av ukrainska barn. 

Till följd av detta utfärdade den Internationella brottmålsdomstolen en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och den ryska barnombudsmannen Maria Lvova-Belova. I mars 2023 anklagades de för att vara ansvariga för krigsbrottet olaglig deportation av barn. 

Ukrainska flyktingar har svårt att få jobb

Över 6 miljoner ukrainska flyktingar har flytt till andra europeiska länder. Många stöter fortfarande på hinder i sina värdländer. Endast runt hälften av de ukrainska flyktingarna har ett arbete. Samtidigt ligger arbetslösheten i Ukraina på 17 procent och fattigdomen i landet stiger.

Gällande skolgång går enbart runt hälften av de ukrainska barnen på flykt i skola i sina värdländer. Detta beror på flera orsaker, såsom administrativa, språkliga och juridiska hinder. Många föräldrar har även en begränsad kunskap om vilka möjligheter som finns. Vidare avstår vissa från att skriva in sina barn, eftersom de räknar med att återvända till Ukraina så småningom.  

En mamma och hennes dotter från Ukraina leker på en av RESCUE:s trygga platser i Polen.
Olga Bannyk från Kharkiv-regionen i Ukraina, leker med sin dotter Sofiia på en av RESCUE:s trygga platser för kvinnor och barn.
Foto: Tamara Kiptenko för RESCUE

Attacker på civil infrastruktur

Under kriget i Ukraina har även skolor blivit måltavlor. De har beskjutits och ockuperats som militärförläggningar, vilket har lett till att miljontals barn inte har kunnat gå i skolan. Sedan februari 2022 har över 4 000 attacker registrerats, och över 1 300 attacker mot sjukvårdsinrättningar. Över 1,5 miljoner hem har förstörts i striderna.  

Att avsiktligt angripa civila eller viktig civil infrastruktur, t.ex. sjukhus, kan betraktas som krigsbrott. Det internationella samfundet har därför upprepade gånger uppmanat till att respektera internationell humanitär rätt och att skydda civila och civil infrastruktur. Trots det fortsätter människor i Ukraina att lida av kriget.  

En kvinna går igenom ett bostadsområde som skadats av en misilattack i Mykolaiv, Ukraina.
En kvinna bär vatten till sitt hem i ett bostadsområde i Mykolaiv, Ukraina, som skadades under en missilattack den 1 oktober 2022.
Foto: Diana Zeyneb Alhindawi för RESCUE

När kan Ukraina byggas upp igen?

Kriget i Ukraina har förstört många viktiga delar av landets infrastruktur; dess bostads-, transport-, energi-, handels- och industrisektorer. Enligt Världsbanken minskade Ukrainas BNP med 10 procent under 2014, vilket sammanföll med konfliktens utbrott. Efter Rysslands fullskaliga invasion 2022 minskade BNP med nästan en tredjedel.  

Trots tecken på ekonomisk förbättring sträcker sig krigets konsekvenser långt in i framtiden. Exempelvis täcks ett område större än Grekland av landminor i Ukraina. Med dagens takt kommer det att ta över 750 år att röja undan minorna – som dessutom har placerats på viktig odlingsmark.  

Kostnaderna för att bygga upp Ukraina igen är enorma. Summan väntas överstiga 410 miljarder dollar, motsvarande cirka 4 300 miljarder kronor. Det resurskrävande arbetet handlar också om hur landet ska hantera de miljöskador som kriget orsakat.  

Vad är Black Sea Grain Initiative?

Rysslands val att bryta spannmålsavtalet Black Sea Grain Initiative innebär att viktigt export av livsmedel från Ukraina hindras. Det påverkar både Ukrainas jordbrukssektor och den globala matosäkerheten.  

Flera länder i Mellanöstern och Afrika har drabbats av hungerkriser till följd av konflikter och klimatförändringar. Kriget i Ukraina har förvärrat dessa hungerkriser och försatt mer än 40 miljoner liv i fara i Östafrika. 

Ett litet barn undersöks för tecken på undernäring i Somalia.
Ett litet barn undersöks för tecken på undernäring i Somalia, som importerar 90 procent av sitt spannmål från Ukraina.
Foto: Kellie Ryan för RESCUE

Hur stödjer RESCUE Ukraina?

RESCUE inledde en katastrofinsats efter invasionen av Ukraina i februari 2022. Vi började arbeta direkt med lokala partners för att nå människor i konfliktdrabbade områden i östra och sydöstra Ukraina. 

Fram till september 2023 hade RESCUE stöttat över 530 000 personer i Ukraina. Bland annat har vi erbjudit psykosocial hjälp, trygga platser för barn och kvinnor samt hälso- och sjukvård. 

Vidare har över 190 000 människor fått skyddspaket med varma kläder, filtar, gas och hygienartiklar. RESCUE har dessutom gett direkt kontantstöd till mer än 130 000 människor. 

Vi stödjer även ukrainska flyktingar i stora delar av Europa och i USA, där vi hjälper dem att återhämta sig och integreras. 

Läs mer om RESCUE:s arbete i Ukraina. 

En mamma och en dotter ler in i kameran, de står på ett lager med förnödenheter som delats ut av RESCUE under kriget i Ukraina.
Denis och hans mamma Kateryna står framför tomma gasflaskor som RESCUE delade ut till invånarna i Kherson, tillsammans med kontantstöd. Lagret bombades senare och förstördes helt.
Foto: Tamara Kiptenko för RESCUE

Hur kan jag stödja Ukraina?

Omvärlden reagerade till en början starkt på kriget i Ukraina vilket bidrog till att minska de humanitära konsekvenserna av konflikten. Finansieringen av Ukrainas humanitära insatser har dock minskat, från att möta 87 procent av de humanitära behoven 2022 till 61,8 procent 2023. 

Nästan två år efter den ryska invasionen och ett decennium in i konflikten är det avgörande att fortsätta stödja människor som drabbats av kriget. Ge en gåva idag för att stödja RESCUE:s arbete i Ukraina och över 50 länder i hela världen.