10 mars 2026 — Ökade strider mellan Israel och Hizbollah har tvingat över 700 000 människor, varav omkring 200 000 barn, på flykt i Libanon och utlöst en snabbt fördjupad humanitär kris. International Rescue Committee (RESCUE) utfärdar nu en särskild nödvarning för landet då den nya konflikten redan driver massiv fördrivning och sätter ett enormt tryck på familjer, lokalsamhällen och humanitära nödinsatser.
Libanon fanns bland de tio länder som bedömdes vara mest utsatta på RESCUE:s Emergency Watchlist 2026, publicerad i december 2025. Där varnades för att ett nytt konfliktutbrott riskerade att återigen drabba civila hårt och tvinga många på flykt. Dagens utveckling visar att dessa farhågor besannas.
Våldet förvärrar landets långvariga ekonomiska kris, där 80 procent av befolkningen redan tidigare lever i fattigdom. Många hushåll har svårt att ha råd med mat, samtidigt som sjukvård och skyddstjänster är hårt pressade av ökande behov.
Det vi ser i Libanon just nu är en humanitär kris som eskalerar oerhört snabbt. Mer än 700 000 människor har redan tvingats lämna sina hem, men bara omkring var femte har kunnat ta sig till officiella skyddsboenden,
säger Anna Sundström, generalsekreterare för RESCUE Sverige.
Magda Rossmann, RESCUE:s landschef i Libanon, beskriver situationen på plats i Beirut:
De flesta söker skydd där de kan – hos släktingar, grannar eller i tillfälliga lösningar. Många familjer är fortfarande på väg, i desperat jakt på trygghet. I Beirut har jag sett människor sova i sina bilar eller på gatan, medan andra trängs i hem som redan var överfulla.
Överbelastningen är extrem. I en arena i Beirut har fotbollsspelarnas omklädningsrum gjorts om till tillfälliga boenden. I ett enda rum på omkring 20 kvadratmeter trängs sju familjer – utan någon yta för sig själva eller möjlighet till privatliv.
Humanitära organisationer som RESCUE arbetar intensivt för att möta behoven. Vi delar ut madrasser, filtar och kuddar till familjer som har förlorat allt. Men behoven växer mycket snabbare än resurserna. Utan omedelbart stöd riskerar många att stå helt utan grundläggande stöd,
fortsätter Magda Rossman.
Mycket av diskussionen om kriget med Iran har handlat om geopolitik och ekonomi, men betydligt mindre om den humanitära kostnaden. Den blir nu tydlig – och den är tredelad,
säger David Miliband, global chef och vd för RESCUE, och beskriver effekterna:
- De direkta konsekvenserna. RESCUE finns inte i Iran och kan inte bedöma lidandet där, men i Libanon, där vi har ett stort program, har 700 000 människor drivits på flykt och minst 400 dödats i de senaste attackerna. Detta är nu den mest synliga humanitära förödelsen.
- Effekterna som når långt utanför själva konfliktområdet. Den ekonomiska skadan ökar. Högre bränslepriser och störningar i tillgången på gödsel hotar den globala livsmedels- och energisäkerheten – något som särskilt drabbar de miljoner människor som redan kämpar för att klara sin försörjning.
- De indirekta följderna. När världens uppmärksamhet och resurser riktas mot ännu ett krig riskerar katastrofer som Sudan och Gaza att hamna ännu längre ned på den globala agendan. Det är farligt, för dessa kriser blir inte mindre – de förvärras av både krigets spridningseffekter och av diplomatisk och finansiell passivitet. Det är slående att kriget kostar omkring en miljard dollar om dagen, samtidigt som hela den globala humanitära insamlingen hittills i år fått mindre än fem miljarder – motsvarande fem dagars strider. En bråkdel av krigets resurser hade kunnat göra verklig skillnad för de människor som nu drabbas hårdast.
RESCUE uppmanar till omedelbara åtgärder för att skydda civila och säkerställa att humanitärt stöd når fram:
- Respektera krigets lagar: Alla parter måste skydda civila och civil infrastruktur. Ett eldupphör skulle ge det starkaste skyddet.
- Prioritera finansiering och nödinsatser: Flexibla medel behövs akut för att skala upp nödhjälp, stärka hälso- och skyddstjänster samt ge kontantstöd och livsnödvändiga förnödenheter till familjer som tvingats fly med nästan ingenting.
