FN:s klimatmöte COP30 äger rum i november 2025 – tio år efter att Parisavtalet antogs och efter ännu ett år med översvämningar, värmerekord och extrem torka. På agendan står nya klimatplaner för länderna och uppföljning av klimatbistånd till sårbara länder. 

COP30 är en möjlighet att ta itu med klimatkrisens orättvisor. Sårbara länder drabbas hårt av klimatkatastrofer trots att de bidrar minst till utsläppen. Krisdrabbade länder är särskilt utsatta, eftersom klimatförändringar förvärrar konflikter och fattigdom.  

Vad är COP30?  

COP står för Conference of the Parties och är FN:s klimatkonferens för alla parter som undertecknat klimatkonventionen. Årets klimatmöte är det 30:e sedan starten och kallas därför COP30.

Årets COP äger rum i Belém i Brasilien mellan 10 och 21 november 2025. Ledare från hela världen deltar i mötet, tillsammans med tjänstemän och forskare. Även internationella chefer för industrier, företrädare inom den privata sektorn och ungdomsrepresentanter kommer att vara på plats. 

Tidigare möten har resulterat i flera viktiga klimatavtal, bland annat Parisavtalet som antogs på COP21 för tio år sedan. 

Vad handlar COP30 om? 

Parisavtalet innehåller målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Trots detta fortsätter trenden med värmerekord världen över, och nya mätningar visar att den globala uppvärmningen är på väg mot 2,8 grader till år 2100. COP30 är en viktig möjlighet för att bromsa den globala uppvärmningen.  

En central del av COP-mötena är att länderna vart femte år uppdaterar sina nationella klimatplaner, även kallade NDC:er (Nationally Determined Contributions). Under COP30 ska länderna presentera nya klimatplaner, fem år efter den senaste uppdateringen. Planerna ska vara mer ambitiösa än tidigare. 

Under förra årets COP29 enades världens länder om att tredubbla klimatfinansieringen till sårbara länder fram till 2035, något som kommer att följas upp under årets konferens. 

Pappa och dotter i Afghanistan står vid familjens hem som förstörts översvämningar.
Khan Aga, 35 år, med sin dotter Zarmina, 7 år, vid familjens hem i östra Afghanistan som har förstörts av översvämningar. Afghanistan är ett av många länder där både konflikter och klimatförändringar drabbar befolkningen svårt.
Foto: Mahab Azizi för RESCUE

Vilka skickar Sverige till COP30?   

I jämförelse med tidigare COP-möten kommer inga svenska ministrar att delta på COP30. Detta har väckt kritik mot regeringen och dess klimatarbete, särskilt eftersom utsläppen i Sverige ökar istället för att minska. 

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är föräldraledig och regeringen har valt att inte skicka en ersättare. Sverige representeras istället av klimatambassadören Mattias Frumerie, tjänstemän från olika departement samt det svenska kungaparet. 

Vad är klimatfinansiering?

Klimatfinansiering är pengar och resurser som går till att hantera klimatförändringar före, under och efter klimatkatastrofer. En viktig del av klimatfinansiering är frågan om hur rikare länder kan stötta låginkomstländer, som drabbas hårdast av klimatförändringarna. 

Vissa klimatkatastrofer, såsom översvämningar, kan förutses innan de inträffar. Klimatfinansiering kan gå till förebyggande program som hindrar effekter av förutsägbara katastrofer, bland annat genom bidrag i förskott till områden som kommer att drabbas. På så sätt minimeras skador och människor återhämtar sig snabbare.

Klimatfinansiering kan även användas för att stärka infrastruktur till att bli mindre sårbar för katastrofer, eller för att finansiera jordbruksprogram som mildrar effekter av klimatförändringar.

Se hur RESCUE arbetar med att dela ut kontantstöd innan en klimatkatastrof

En man i Sudan sitter vid en förstörd byggnad i ett översvämmat område
Att förutse översvämningar har blivit lättare med ny teknik. Men det hjälper sällan sårbara länder, som får mindre klimatfinansiering än andra länder. I konfliktdrabbade Sudan förvärras den humanitära situationen av klimatförändringar såsom översvämningar.
Foto: AFP via Getty Images

RESCUE uppmanar COP30-deltagarna att säkerställa att klimatfinansieringen når utsatta människor i kris- och konfliktdrabbade länder. Exempel på länder som drabbas av både klimatförändringar och konflikter är Afghanistan, Sudan och Syrien.

Varför är COP30 viktigt? 

Ett stort fokus på COP30 är presentationen av ländernas nya nationella klimatplaner, med det gemensamma målet att bromsa den globala uppvärmningen och dess förödande konsekvenser. För människor i sårbara länder är detta livsviktigt – då de drabbas hårdast av klimatförändringarna, trots att de bidrar minst till utsläppen.  

För att minska den globala ojämlikheten krävs ökat klimatbistånd. COP30 är därför ett avgörande tillfälle att ta itu med den globala obalansen och sträva mot klimaträttvisa. 

Människor i ett flyktingläger i torkdrabbade Somalia
Somalia har drabbats av svår torka och är ett av de 16 länder som RESCUE anser drabbas svårast av både klimatförändringar och konflikter. Dessa 16 länder står för endast 2,7 procent av de globala utsläppen årligen – men står för hela 60 procent av de globala humanitära behoven.
Foto: Martha Tadesse för RESCUE

Klimaträttvisa 

De rikaste länderna i världen står för den allra största delen av utsläppen – samtidigt som de mest sårbara länderna drabbas hårdast. Visst låter det orättvist?

Klimaträttvisa däremot, innebär att de länder som bidrar mest till klimatförändringarna tar störst ansvar för att minska utsläppen och finansiera åtgärder. Detta kräver att rikare länder stöttar klimatanpassning för sårbara länder.

Klimatåtgärder för kvinnor och flickor 

Klimaträttvisa belyser även att grupper påverkas olika av klimatkrisen. Kvinnor och flickor drabbas exempelvis oproportionerligt hårt, de utgör 80 procent av dem som tvingas fly till följd av klimatförändringar.  

Insatser som stärker kvinnor och flickor, som till exempel program inom småskaligt jordbruk, kan bidra till ökad klimaträttvisa. Kvinnoledda organisationer utgör även en viktig roll i att nå ut till drabbade samhällen som inte nås av regeringar, särskilt i konfliktdrabbade länder. Trots detta går endast 14 procent av klimatbiståndet i klimatutsatta, konfliktdrabbade länder till civilsamhällesorganisationer och kvinnoledda initiativ. 

RESCUE uppmanar deltagare på COP30 att tydligt prioritera finansiering till civilsamhället och kvinnoledda organisationer. 

Läs mer om RESCUE:s uppmaningar här 

Nyapar Kujiek står vid sin gård i Sydsudan.
Nyapar Kujiek har fått stöd av RESCUE för att bygga upp sitt småskaliga jordbruk i Sydsudan. Landet är mycket sårbart för klimatförändringar, bland annat till följd av låg klimatberedskap.
Foto: Raissa Karama Rwizibuka för RESCUE

Hur arbetar RESCUE med klimatförändringarna? 

RESCUE finns på plats i flera av de länder som är allra mest sårbara för klimatkrisen, såsom områden där konflikter och extrem fattigdom förvärras av exempelvis torka och översvämningar.

Vi har flera program för att stärka samhällen som drabbas av klimatförändringar. Bland annat arbetar vi med projekt som kartlägger klimatrisker och utvecklar effektiva varningssystem, vilket hjälper samhällen att anpassa sig och bygga motståndskraft.    

Vi samarbetar och stöttar även lokala och kvinnoledda organisationer inom hållbar utveckling och jordbruk – exempelvis för en bättre hantering av naturresurser och vatten. Dessutom stöttar vi projekt för utbildning kring hållbara försörjningsmöjligheter.   

Läs mer: Klimatanpassning – hur stödjer RESCUE sårbara samhällen?