Svält är en av de mest extrema konsekvenserna av världens hungerkris. Idag står 266 miljoner människor inför akuta nivåer av hunger, och många kämpar dagligen för att överleva.
Vad är svält?
Svält är den mest extrema konsekvensen av hunger och deklareras för ett område när bristen på mat redan har lett till dödsfall, och det är för sent att rädda alla drabbade.
FN har specifika kriterier som används för att deklarera svält:
- Akut undernäring: Minst 30 procent av alla barn under fem år är akut undernärda.
- Dödstal: Varje dag dör minst 2 vuxna eller 4 barn per 10 000 människor.
- Matbrist: Ett av fem hushåll saknar tillräckligt med mat.
Hur många dör av svält varje år?
Hunger ökar globalt - i dag står 266 miljoner människor inför akut hunger. Det är dock svårt att uppskatta hur många som dör av svält, då det saknas statistik i många länder. Undernäring till följd av hunger orsakar nästan hälften av alla dödsfall bland barn i världen och nära två miljoner barn dör av akut undernäring varje år.
Vad orsakar svält?
Svält kan orsakas av flera anledningar, såsom kriser, konflikter och extremväder.
Konflikt och våld
Konflikt och våld är de största orsakerna till hunger och svält. När människor tvingas fly förlorar de tillgång till mat, sjukvård och jobb. Under konflikter kan också humanitärt stöd med matleveranser hindras. Ett exempel är i Gaza, där flera stopp av humanitära leveranser gjort att befolkningen hotats av svält.
Klimatförändringar
Klimatförändringar gör att naturkatastrofer, som torka och översvämningar, blir värre. Till exempel har Östafrika upplevt den torraste perioden och de högsta temperaturerna på 40 år. Extremväder förstör odlingsmarker och slår ut boskap, vilket berövar mångas deras försörjning och tillgång till mat.
Allt om IPC-skalan
Integrated Food Security Phase Classification (IPC) kartlägger var i världen det finns hunger och svält. Denna gradering fungerar som ett typ av varningssystem för regeringar och humanitära organisationer genom att visa när det är dags att agera.
IPC graderar en hungerkris i fem nivåer (där den allvarligaste är svält):
- Livsmedelssäkerhet
- Matosäkerhet
- Akut mat- och försörjningskris
- Nödläge
- Svältsituation
Under 2026 har de högsta hungernivåerna uppmätts i bland annat Sudan, Sydsudan och Gaza. Läs mer om de senaste uppdateringarna från IPC.
Vad händer under en svält?
Svält är mer än bara hunger. Effekterna av svält kan vara livet ut.
Svält förstör människors framtid
När svält drabbar ett samhälle blir det ett stort hot för människors överlevnad, särskilt för barn. Majoriteten av de som riskerar att dö i svält är barn, då deras kroppar inte är färdigutvecklade och mer sårbara för sjukdomar.
De barn som överlever en svältkatastrof kommer att leva med konsekvenserna resten av livet. Barn som drabbas av undernäring under sina första tre år i livet kan få permanenta skador på hjärnan. Skadorna försämrar barnens inlärningsförmåga och skolgång, och när en hel generation av barn växer upp med undernäring så påverkar det landets framtid.
Dessutom medför undernäring att människor drabbas av undervikt och kan få för tidigt födda barn, vilket överför konsekvenser till framtida generationer.
Svält ger upphov till våld och otrygghet
Globala hot som terrorism ökar på grund av fattigdom och instabilitet i politiken och ekonomin. Konflikter blir värre i områden där det är ont om mat och resurser. När människor tvingas fly från sina hem och förlorar sina jobb, blir det även lättare för terrorister att rekrytera nya medlemmar.
Svält förstör samhällen
Vi riskerar att förlora en hel generation i en svältkatastrof - en generation av barn som är samhällets bästa hopp för en mer fredlig och stabil framtid.
Hur kan vi förhindra svältkatastrofer?
Den viktigaste åtgärden för att förhindra en svältkatastrof är att agera tidigt. Det internationella samfundet har tidigare samarbetat för att stoppa svältkatastrofer. Till exempel undveks svält i Östafrika under 2017 tack vare snabba åtgärder från organisationer och regeringar.
Att vänta med att agera tills svält officiellt har deklarerats är både moraliskt fel och gör det svårt att avvärja en svältkatastrof. Hundratusentals människor lever redan på så lite mat att de har fysisk smärta, barnens tillväxt har hämmats och människor har redan tvingats till svåra val, som att sälja allt de äger eller välja mellan mat och vård eller medicin.
Globala ledare måste därför prioritera åtgärder som kan få ett slut på den globala hungerkrisen. Svält är en katastrof som ofta utvecklas under lång tid och som går att förebygga. Vi vet att bistånd kan rädda miljontals liv när det investeras i rätt tid.
För att svält inte ska uppstå måste vi gå till botten med grundorsakerna bakom hungerkriser, vilket ofta handlar om konflikter och klimatförändringar.
Hungerkatastrofer i världen
Svält och hungerkatastrofer förekommer ofta i länder som är hårt drabbade av konflikter och klimatförändringar. Läs om några av världens värsta hungerkatastrofer.
Sudan - världens största hungerkris
Kriget mellan Sudans väpnade styrkor och rebellgruppen Rapid Support Forces har fört landet till toppen av listan på RESCUE:s Emergency Watchlist flera år i rad.
Extrema nivåer av osäker livsmedelsförsörjning och undernäring drabbar över 29 miljoner människor - mer än hälften av befolkningen - vilket gör Sudan till en av världens värsta matkriser.
RESCUE är på plats i både Sudan och grannländerna för att ge akut hjälp till människor på flykt. Våra mobila hälsokliniker ger barn som drabbats av akut undernäring behandling och vård, och genom kontantstöd kan familjer köpa mat och andra förnödenheter.
Läs mer om krisen och hur RESCUE arbetar i Sudan.
Svält hotar Gaza
Sedan konflikten eskalerade i oktober 2023 har situationen i Gaza blivit katastrofal.
1,6 miljoner människor i Gaza lever i allvarlig matbrist, trots att humanitära insatser har bidragit till att förbättra situationen sedan svält utlystes i augusti 2025. Nästan hela Gazas befolkning är i behov av humanitärt bistånd, och tre av fyra familjer är beroende av tankbilar för att få tag på rent vatten.
RESCUE:s team och partners i Gaza arbetar bland annat med behandling av undernäring, kontantstöd och förbättrad tillgång till rent vatten.
Läs mer om situationen i Palestina.
Extrem torka i Somalia
I Östafrika är torka och extremväder återkommande, men klimatförändringarna gör att dessa perioder blir mer intensiva. Under 2021-2023 drabbades Östafrika av den värsta torkan på 40 år, vilket Somalia fortfarande kämpar med att återhämta sig från. Många människor, särskilt barn, led av akut hunger och drabbades av undernäring.
Trots att Somalia är mycket utsatt för klimatförändringar har landet fått mindre än 0,1 procent av världens klimatfinansiering. RESCUE finns på plats i Somalia med behandling av undernärda barn, kontantstöd, rehabilitering av vattensystem och hälsovård genom mobila kliniker.
Lär dig mer om krisen i Somalia.
Hur kan jag hjälpa människor i hungersnöd?
Ingen människa ska behöva dö av hunger. RESCUE arbetar med kontantstöd och behandling av undernäring för att hjälpa människor som lever i hungerkatastrofer. På bara ett år når vi 2,9 miljoner patienter, och vår metod har visat att 90 procent av alla barn med akut undernäring återhämtar sig. Med din hjälp kan vi nå fler.
Ge en gåva idag för att stödja vårt arbete runt om i världen.