Vad innebär EU:s migrationspolitik i praktiken?

EU:s migrationspolitik blir allt stramare. Det kan få stora konsekvenser för utsatta människor på flykt.  

I februari 2026 röstade Europaparlamentet igenom två nya lagar om ”säkra ursprungsländer” och “säkert tredjeland”. Den 9 mars godkände ett av parlamentets utskott också återvändandeförordningen – ett förslag som gör det möjligt att frihetsberöva asylsökande och andra migranter i så kallade “återvändandehubbar” utanför EU i väntan på utvisning.

Vad innebär egentligen dessa förändringar i praktiken? Läs vidare för att förstå mer om EU:s migrationspolitik.

Vad innebär “säkra ursprungsländer”? 

EU har tagit fram en lista på länder som anses vara “säkra ursprungsländer”. Om en person som söker asyl kommer från ett, enligt EU, “säkert ursprungsland” kommer ett påskyndat prövningsförfarande på högst tre månader användas.   

Personer från länder på listan kommer alltså bara få en snabb, mindre omfattande, asylprövning istället för att prövas individuellt. Med stor sannolikhet kommer asylansökningar från “säkra ursprungsländer” att avslås. Utöver länderna på EU:s gemensamma lista kan medlemsländerna fastställa ytterligare länder som säkra.  

RESCUE ser med oro på beslutet eftersom det är tydligt att länderna som betraktas vara “säkra ursprungsländer” inte är säkra för alla. EU:s egna dokument visar att i samtliga av dessa länder förekommer allvarliga människorättskränkningar, särskilt mot utsatta grupper.  

Personer med särskilda sårbarheter riskerar att falla mellan stolarna och inte få tillgång till tillräckligt juridiskt stöd. Att beskriva dessa länder som ’säkra’ är ett sätt för EU att avsäga sig sitt ansvar vilket utsatta människor får betala priset för. De nya reglerna riskerar därför att försvaga rätten till en individuell och rättssäker prövning av skyddsbehov. 

RESCUE understryker vikten av att asylsökande från länderna på listan får möjlighet att bemöta ett potentiellt felaktigt beslut om att landet skulle vara säkert.  

Fasiha emigrerade till Tyskland från Turkiet, ett av de länder som finns med på listan över “säkra ursprungsländer”. Till en början var Fasiha mycket socialt isolerad men när hon blev deltagare i ett RESCUE:s projekt i Berlin ändrades allt. Här får hon möjlighet att odla grönsaker och växter och träffa andra för att bryta den sociala isoleringen.

Foto: Iuna Vieira för RESCUE

Vad innebär “säkert tredjeland”?  

Lagen om “säkert tredjeland” innebär att vissa asylansökningar inte blir prövade inom EU. I gällande lagstiftningen har anknytning varit ett krav om personen ska hänvisas till ett tredjeland för prövning av sitt asylärende. Men, i den nya lagstiftningen tas anknytning till tredjeland bort som krav samtidigt som två nya skäl för prövning utanför EU läggs till: 

• Att personen har rest igenom landet.
• Att ett medlemsland har slutit ett avtal med ett tredjeland om mottagande av asylsökande. 

Ett “säkert tredjeland” kan inte vara ursprungslandet eller landet där personen söker asyl.  

RESCUE ser mycket negativt på denna lag som riskerar att leda till att människor tvingas bosätta sig i länder som de inte har någon som helst koppling till. Dessutom är det svårt att säkerställa att personer i behov av skydd får stanna i det så kallade säkra tredjelandet som de hänvisats till.  

EU förflyttar genom detta sitt ansvar till delar av världen, där en majoritet av världens flyktingar redan befinner sig, och där det finns stora humanitära behov och fattigdom. För att säkerställa rättssäkerheten i prövningen måste människor få stanna kvar i landet där de har sökt asyl medan de överklagar ett utvisningsbeslut.  

Imed, Amira och deras 5-månaders dotter Aya har överlevt den livsfarliga rutten över medelhavet. Familjen spenderade två dagar på en båt i hopp om en bättre framtid för sin dotter. De får stöd av RESCUE på ett transitcenter i Italien.

Foto: Skye McKee för RESCUE

Vad innebär “återvändandehubbar”?

Den 9 mars röstade Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri och rättigheter igenom återvändandeförordningen – ett förslag som öppnar för att asylsökande och andra migranter ska frihetsberövas i så kallade återvändandehubbar utanför EU i väntan på utvisning. I praktiken är dessa återvändandehubbar förvarsplatser utanför EU för migranter som fått sin asylansökan avslagen eller av andra skäl inte får stanna i EU.

Som det ser ut idag har asylsökande som fått avslag rätt att stanna i EU tills deras slutgiltiga utvisning, men med det här förslaget får de istället vänta på en återvändandehub utanför EU. Sverige är ett av de länder som stödjer detta förslag.  

RESCUE är oroade för effekterna av förslaget om återvändandehubbar. Familjer riskerar att splittras, asylsökande kan tvingas leva i fängelselika förhållanden och risken för människorättskränkningar är stor.

Särskilda risker finns för sårbara grupper inklusive barn. Förslaget kan underminera EU:s stadga om grundläggande mänskliga rättigheter.  

Det finns även flera oklarheter i nuläget, exempelvis framgår det inte vem som är juridiskt ansvarig för människorna i förvar - EU eller landet där återvändandehubben finns? Det är av yttersta vikt att EU-stadgan upprätthålls när dessa ändringar träder i kraft. 

Vad gör RESCUE? 

RESCUE arbetar för en human och rättssäker migrationspolitik; att det ska finnas säkra vägar till Sverige och Europa; och att Sverige ska upprätthålla asylrätten. Vi följer Sveriges implementering av EU:s migrations- och asylpakt, och anser att meningsfulla och systematiska samråd med civilsamhället, humanitära organisationer och flyktingledda organisationer är avgörande för att pakten ska genomföras i enlighet med människors rättigheter och behov.  

Läs mer om Sveriges migrationspolitik: Varför utvisar Sverige barn och unga? Allt om tonårsutvisningar