Sveriges migrationspolitik har stramats åt under det senaste decenniet. Här går vi igenom de största förändringarna och hur det påverkar människor på flykt och de som redan kommit till Sverige.

Många människor drabbas av hårdare regler i svensk migrationspolitik. Under de senaste åren har det blivit allt svårare för människor på flykt att ta sig till Sverige och få stanna i landet.

Migration är ett hett inrikespolitiskt ämne. Lagändringar inom migration har bland annat lett till att unga som vuxit upp i Sverige har fått besked om utvisning, vilket uppmärksammats stort i media och politiska debatter under vintern 2026. 

Läs mer: Varför utvisar Sverige tonåringar?

Här går vi igenom några av de största politiska förändringarna inom svensk migrationslagstiftning under de senaste åren. 

Vi förklarar även varför RESCUE är kritiska till förslag som begränsar rättigheter för asylsökande och migranter.

En pappa och mamma håller i sin fem månader gamla dotter vid ett fönster.
Efter en två dagar lång båtfärd över Medelhavet hoppas Amira* och Imed* på ett tryggt hem där deras dotter kan växa upp och få gå i skolan. I Italien ger RESCUE stöd till människor som överlevt en av världens farligaste migrationsvägar. *Pseodunymer.
Foto: Skye McKee för RESCUE

Migration i fokus – skärpta regler sedan 2022

Migrationspolitiken är ett viktigt område för den regering som tillträdde år 2022. Regeringen menar att den har inlett ett ”paradigmskifte” i svensk migrationspolitik för att minska invandringen. Det har inneburit tuffare regler för asylsökande och migranter.

Tidöavtalet styr det politiska samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. I avtalet finns ett trettiotal förslag som berör migration och integration. Många av dessa förslag har börjat gälla i Sverige sedan dess.

Här är 8 viktiga förändringar i svensk migrationspolitik sedan 2022:

Minska asylinvandring

Målet för regeringen som tillträdde 2022 är att flyktingar som beviljas asyl i Sverige ska få stanna tillfälligt och mottagandet ska vara i linje med vad internationell rätt som minst kräver, enligt Tidöavtalet.

Under 2025 var antalet asylsökande 6 735. Det är den lägsta siffran på 40 år.

Läs mer: Vad är skillnaden mellan asylsökande, flykting och migrant?

Minska antalet kvotflyktingar

Sedan 2023 har Sverige minskat mottagande av kvotflyktingar från 5 000 personer per år till 900 personer.

Att ta emot kvotflyktingar är ett viktigt sätt att ge de mest utsatta en säker och laglig migrationsväg. RESCUE menar att Sverige bör ta emot fler kvotflyktingar utifrån globala behov och UNHCR:s riktlinjer.

Fokus på återvandring

Bidraget för frivillig återvandring för personer som beviljats uppehållstillstånd har höjts till 350 000 kronor per vuxen. Samtidigt har många kommuner tackat nej till att samarbeta med regeringen om frivillig återvandring, där vissa menar att fokuset på återvandring leder till ökad polarisering bland kommuninvånare.

Man har även beslutat att pengar från biståndsbudgeten ska gå till satsningar inom återvandring, inklusive tvångsåtervändande. Detta går emot biståndets syfte och riskerar att bidra till brott mot mänskliga rättigheter, anser RESCUE.

Begränsa skäl till uppehållstillstånd

År 2023 begränsades möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det betyder i praktiken att det blivit högre krav för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige.  

Lagändringen öppnar för fler utvisningar där familjer riskerar att separeras, då exempelvis barn till föräldrar med skyddsskäl fyller 18 år riskerar att behöva lämna Sverige. Det är tveksamt om lagen stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden, skriver Flyktinggruppernas riksråd (FARR).

Avskaffat spårbyte 

Möjligheten för den som nekats asyl att istället söka arbetstillstånd, så kallat spårbyte, avskaffades 2025. Det drabbar även anhöriga till tidigare spårbytare som inte längre kan få uppehållstillstånd som medsökande. Regeringen annonserade i mars 2026 att befintliga spårbytare med tillräckligt hög lön kommer att kunna ansöka om förlängning utan att lämna landet. 

Skärpta villkor för anhöriginvandring 

Väntetid för anhöriga att ansöka om uppehållstillstånd och striktare syn på vem som räknas som anhörig. Det är två av förslagen som presenterats i en statlig utredning för en mer restriktiv anhöriginvandring och föreslås träda i kraft 2027.

Dessa förslag kan strida mot rätten till respekt för familjeliv och barns rätt till sina föräldrar, skriver Asylrättscentrum.

Svårare att bli svensk medborgare 

Kraven för att få svenskt medborgarskap har skärpts. Det väntas dessutom ställas krav på ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt”, högre försörjningskrav samt tillräckliga kunskaper i svenska för att bli svensk medborgare. 

Dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd 

Regeringens utredare föreslår att permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas, vilket skulle beröra runt till 180 000 personer i Sverige.

Förslaget har fått hård kritik av många tunga remissinstanser. Advokatsamfundet menar att detta inte är förenligt med svensk eller internationell rätt.

Över tio år av restriktiv migrationspolitik – vad hände efter 2015?

Sedan Tidöavtalet skrevs under 2022 har vi sett en rad skärpningar som har haft konsekvenser för asylsökande och migranter. 

Men steg mot en mer restriktiv migrationspolitik togs redan 2015. Det var samma år som över en miljon människor anlände till Europa, många till följd av kriget i Syrien.

Läs mer: Tio år av migration i Europa – vad har hänt sedan 2015?

År 2015 beslutade den socialdemokratiska regeringen att införa temporära uppehållstillstånd, med syfte att kraftigt minska antalet asylsökande. Dessutom begränsades familjeåterförening och man införde medicinsk åldersbestämning av asylsökande.  

Många av de tillfälliga lagarna som infördes för drygt tio år sedan har blivit permanenta. 

Flera tält i ett grekiskt flyktingläger. RESCUE gav tidigt stöd för att hjälpa flyktingar som anlände till Grekland 2015.
Under 2015 ledde de ökande flyktingströmmarna till krav på internationella insatser för att ta emot asylsökande från öar i Grekland och Italien, dit många anlände efter livsfarliga resor över Medelhavet.
Foto: Louisa Gouliamaki

Vad tycker RESCUE om Sveriges migrationspolitik?

RESCUE anser att den nuvarande migrationspolitiken riskerar att få inhumana konsekvenser. Flera av de nya lagarna på migrationsområdet har lett till försämrad rättssäkerhet för människor på flykt.

Sverige har en lång tradition av att ta emot och skydda flyktingar. Trots egna ekonomiska och politiska utmaningar kan Sverige, som en del av Europa, visa ledarskap för människor på flykt från krig och katastrofer.
– Anna Sundström, generalsekreterare, RESCUE Norden.

En orolig omvärld kräver ansvarsfull och medmänsklig asyl- och migrationspolitik. De humanitära behoven i världen större än någonsin och över 123 miljoner människor är på flykt i världen, enligt siffror från FN. 

"Detta är en enorm utmaning som inte går att möta med hårdare gränskontroll och hot om utvisningar",

säger Anna Sundström, generalsekreterare för RESCUE Norden. 

RESCUE är kritiska till att använda biståndsmedel till migrationsavskräckande åtgärder eftersom det undergräver internationella avtal som Sverige har ingått. Vi menar att effektivt bistånd kan bidra till att adressera de bakomliggande orsakerna till att människor tvingas på flykt – såsom konflikter, fattigdom och klimatförändringar.

Samtidigt kan arbete kring drivkrafterna bakom migration aldrig eliminera skäl till att människor kan behöva fly sina hemländer. 

Internationell rätt erkänner rätten att söka asyl. Individer kommer att fortsätta att behöva skydd mot exempelvis förföljelse, våld, förtryck och instabilitet.

Hur jobbar RESCUE för en human migrationspolitik?

RESCUE arbetar för en human och hållbar migrationspolitik som sätter mänskliga rättigheter och asylrätten först. Vi för dialog med svenska politiker om att bland annat se till att det finns säkra migrationsvägar och respektera rätten att söka asyl. 

Läs mer om våra krav här. 

En kvinna i ett flyktingläger i Uganda håller sitt barn under en workshop.
Lilly deltar i en workshop om psykisk hälsa i Palabek flyktingläger i Uganda, som leds av lokala kvinnor och stöds av RESCUE.
Foto: Esther Mbabazi för RESCUE

Hur stödjer RESCUE människor på flykt?

RESCUE arbetar för att människor i kris och konflikt ska överleva, återhämta sig och bygga upp sina liv på nytt. Ett av våra främsta uppdrag är att stödja människor på flykt, vilket också var skälet till att organisationen grundades för nästan 100 år sedan.

Runt om i världen stödjer RESCUE flyktingar och migranter med bland annat skydd, vård, utbildning samt psykologiskt och juridiskt stöd.