Humanitära löften vi vill se under valåret 2026

Sverige har länge varit ledande i att skydda världens mest utsatta genom humanitärt bistånd, demokrati- och fredsinsatser och skydd för flyktingar. Men i en tid av rekordmånga konflikter och växande humanitära behov i världen minskar Sverige biståndet till dem som behöver det mest. Inför valet 2026 behöver istället humanitära behov och solidaritet stå i centrum. 

Trots egna ekonomiska och politiska utmaningar kan Sverige, som en del av Europa, visa ledarskap. Genom att kombinera bistånd till de mest utsatta tillsammans med aktiv diplomati för att hantera konflikter kan Sverige bidra till effektiva humanitära insatser och långsiktig utveckling. 

Här är fyra vallöften vi vill se från Sveriges partier under valåret 2026.  

1. Bistånd ska riktas till de mest behövande

I världen är 239 miljoner människor i behov av humanitärt stöd och 117 miljoner människor på flykt. Majoriteten av dessa människor bor i länder som drabbas hårt av både konflikt och klimatförändringar. Samtidigt som behoven ökar och extrem fattigdom koncentreras till just konfliktdrabbade och klimatsårbara länder, minskar biståndet till dessa områden till historiskt låga nivåer. 

Stora översvämningar förstörde Abuk Dengs hem i Bahr El Ghazal, Sydsudan. Genom RESCUE:s medarbetare James får hennes dotter Nyirou hjälp för sin undernäring.

Foto: Adrienne Surprenant för RESCUE

Enligt en analys från RESCUE riskerar 21 länder allvarliga konsekvenser till följd av nedskuret bistånd. Afghanistan och Sydsudan är två exempel där Sverige har beslutat att fasa ut utvecklingsbiståndet – trots att människor i dessa länder är helt beroende av internationellt stöd. Det är avgörande att fortsätta rikta bistånd till fragila länder som dessa. Annars riskerar de att tvingas öka sina lån och statsskuld – en skuldspiral som förvärrar fattigdomen ytterligare. 

Allt fler länder styrs icke-demokratiskt, vilket skapar komplexa frågor för hur biståndsgivare ska agera. Men att dra tillbaka bistånd från dessa länder riskerar att underminera framsteg som hittills gjorts inom exempelvis hälsa och utbildning. I praktiken är det ofta vanliga människor som drabbas när stödet minskar, samtidigt som det har liten bevisad påverkan på styrena själva. Därför bör dessa utmaningar hanteras på sätt som inte kompromissar biståndets principer.

Svenskt bistånd måste riktas till människor i länder där behoven är som störst. 

2. Det humanitära utrymmet måste skyddas

Antalet pågående konflikter i världen har nått den högsta nivån sedan andra världskriget. Konflikter är den största orsaken till behov av humanitärt stöd och krigshandlingar bryter allt oftare mot internationell rätt, med fler civila offer. I nästan 40 konfliktdrabbade länder är det humanitära tillträdet mycket begränsat.  

Kriget i Gaza har skapat en enorm humanitär kris, med nästan hela befolkningen i behov av stöd. Nödleveranserna har dock blockerats under en stor del av kriget, vilket har lett till en stor hungerkris.

Foto: Mohammad Abu Samra för RESCUE

Enligt internationell humanitär rätt måste parterna i en konflikt tillgodose civilas grundläggande behov och/eller släppa fram humanitär hjälp. Ändå hindras hjälporganisationer av våld, byråkratiska barriärer och säkerhetsrisker – vilket gör det svårt att nå människor i akut behov.   

Sverige bör använda sin starka röst – både direkt och som medlem i EU och FN – för att uppmana till att internationell humanitär rätt respekteras och utkräva ansvar för brott mot den. 

3. Sverige ska stå upp för jämställdhet 

Kvinnor och flickor världen över möter just nu ett kraftigt motstånd mot sina rättigheter, med särskilt allvarliga konsekvenser för deras sexuella och reproduktiva rättigheter. Politiskt stöd och resurser minskar, medan friheter begränsas – framför allt i humanitära kriser där könsbaserat våld ökar och diskriminerande normer hindrar kvinnor och flickor från att få samma stöd som män. 

Jämställdhet är inte bara viktigt för kvinnor och flickors rättigheter – jämställda samhällen är mer demokratiska, fredliga och har starkare ekonomisk motståndskraft. 

Mariam Abdi arbetar för RESCUE i Kenya med psykosocialt stöd till kvinnor som utsatts för könsbaserat våld. Hon brinner för att kvinnor och flickor ska känna trygghet och bygga starkt självförtroende, oavsett vilken bakgrund de har. 

Foto: Esther Sweeney för RESCUE

För att säkerställa att kvinnors rättigheter tillgodoses måste de inkluderas i utformningen av biståndsinsatser, exempelvis genom att särskilt stöd ges till kvinnoledda organisationer och att partnerskap byggs med kvinnorättsorganisationer. År 2024 innehöll 65 procent av Sidas biståndsprojekt komponenter för ökad jämställdhet, en tydlig minskning från 86 procent år 2019. Denna trend måste brytas, och allt svenskt bistånd bör bidra till ökad jämställdhet. 

4. Asylrätten ska försvaras 

Effektivt bistånd kan förebygga orsakerna till att människor tvingas fly, såsom konflikter, fattigdom och klimatförändringar. Genom satsningar på humanitärt bistånd, hållbar utveckling, fredsarbete och klimatåtgärder ökar möjligheterna för människor att leva trygga i sina ursprungsländer. Men att endast hantera migrationens bakomliggande orsaker kan aldrig ersätta rätten att söka asyl och få skydd mot förtryck, våld och förföljelse. Det enda sättet att förhindra att människor tvingas ut på livsfarliga flyktresor är att skapa säkra vägar till skydd.  

Att ta emot kvotflyktingar genom vidarebosättning är ett viktigt sätt att ge de mest utsatta en trygg migrationsväg. Vidarebosättning innebär att flyktingar erbjuds en säker resa och flyktingstatus i ett  land som tar emot kvotflyktingar. 

Tusentals människor i ett flyktingläger i Maiduguri, Nigeria, vräktes utan förvarning efter ett beslut av lokala myndigheter. Genom ett Sida-finansierat skyddsprogram stöttar RESCUE familjer med behandling av undernäring och stöd att återfå ID-handlingar.

Foto: Karl Bergbom för RESCUE

Vidarebosättning är inte bara ett säkert alternativ till farliga resor, utan är också ett viktigt verktyg för internationell diplomati. Genom samarbeten kring vidarebosättning skapas nya, viktiga partnerskap och stabilitet främjas, vilket är av nytta även för Sverige. Trots detta uppskattar UNHCR att de globala vidarebosättningskvoterna har minksat med 84 procent mellan 2024 och 2025, vilket gör denna möjlighet nästan helt otillgänglig för flyktingar. 

Sverige bör arbeta för att vända denna trend genom att ta emot fler kvotflyktingar utifrån globala behov och UNHCR:s riktlinjer. 

Läs mer

Migration och politik: Nyanserad bild av migration krävs för bättre gränspolitik. 

Hela vår rapport: Inför valet 2026: Stöd till människor i humanitära kriser.